Idag visar jag fler bilder från turen som min son och jag gjorde i skogen nu i somras. Dagen var verkligen speciell på många sätt – inte bara för det mulna vädret, som var ovanligt för Kolmårdsskogen den här annars så soliga och varma sommaren, utan framför allt för känslan av att se ett nytt intresse väckas till liv.
När jag tittar på bilderna är det absolut inte de tekniskt bästa skogsbilderna i mitt arkiv. Men de har något annat som gör dem helt unika. De väcker minnet av hur vi stod där i skogen och diskuterade komposition, vad som skulle ta plats i rutan och vad som var bäst att lämna utanför.
Det är nog i just den processen som en sann fotograf hittar hem och känner att det här är något man verkligen vill ägna sig åt. I det läget spelar utrustningen ingen roll; då handlar allt bara om dig och bilden du skapar. Ett rent magiskt ögonblick...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar