Bara två öron i motljuset...

Ute i det daggvåta sädesfältet syns bara två öron sticka upp i motljuset från den starka morgonsolen...

Kolmårdens vildmark...

En bild från Kolmårdsskogens underbara vildmark, en dimmig sommarmorgon...

Möte med en rödögd flickslända...

En bild från ett nära möte med den rödögda flicksländan, som sitter och jagar ute i vattnet från den blommande notblomstersjälken...

Nära igelkotten...

Ytterligare en bild från mitt igelkottsmöte i sommarkvällen. När jag gjorde den här bilden kom denna lilla nyfikna krabat riktigt nära...

Storlommen och morgonljuset...

Ute på den nästintill spegelblanka lilla skogssjön simmar en storlom försiktigt fram. Hon spanar ihärdigt längs sjöns strandkant och ut över det stilla vattnet. Plötsligt hörs ett rop eka från den andra delen av den lilla sjön. En annan storlom finns längre bort och det blev nu tydligt vad hon egentligen spanade efter så ihärdigt.

I min egen tolkning av denna morgons händelse har jag arbetat med vegetationen framför mig, för att skapa just det landskapet som jag själv upplevde vid detta sällsamma möte med storlommen...

Varma sommarmorgnar...

En bild från en mycket varm julimorgon, då de tropiska nätterna var ett faktum, med temperaturer som aldrig blev lägre än +20 grader. Denna morgon var solen blodröd och älvorna dansade fram över de väldiga slätterna söder om Kolmårdsförkastningen. Med andra ord, stämningen var på topp inte minst för en naturfotograf...

Att frysa ögonblicket...

Under en bråkdel av en sekund flyger den snabba tornseglaren förbi mig där jag står. Bakom är den stekheta solen som lyser upp tornseglarens pilformade vingar, så att de får en guldfärgad kant. En bild som fryser ett ögonblick som knappt går att uppfatta med blotta ögat, men med bilden går att njuta av länge, länge om man så vill. Kanske ännu bättre är att bilden också gör det möjligt att uppleva ögonblicket om och om igen...

Mötet med den lilla igelkotten...

Plötsligt ropar min fru till och pekar på något mycket märkligt utanför vårt köksfönster. Det är något ljusbrun-svart som bryter av mot den annars rosa- och grönfärgade ljungen på marken där utanför. Nyfiken som jag är blir jag såklart tvungen att gå ut och se efter vad det är. Väl framme så ser jag att detta inte är något konstigt, utan ryggen på en liten igelkott som ligger och vilar sig i ljungen i sommarkvällens värme. Kanske är det just den ihållande värmen som gjort att igelkotten blivit trött och slö och tycker att ljungen är helt rätt plats att vila sig på?!

Från det motsatta hållet som jag först såg den lilla igelkotten så syns ett litet öga mellan ljungens grenar. Jag hinner precis tänka tanken "hon är väll inte skadad!", innan det försiktigt börjar att röra på sig där i ljungen. Den lilla igelkotten vandrar nu sakta iväg, med riktning mot skogen här bredvid vårt hus. Jag kan inte låta bli att följa efter försiktigt, försiktigt med kameran. När hon väl stannar till för att nosa och se om det finns något ätbart, passar jag på att göra några bilder.

Efter att vi båda kravlat runt i cirklar på tomten under lång tid, hittar slutligen den lilla igelkotten en mjuk plats intill en vält fura. Här bäddar hon åt sig och kryper sedan ihop till en liten boll, nu när den ljusa sommarkvällen sakta håller på att övergå till natt. Endast ett litet öga kikar fram från den lilla "igelkottbollen". Här i skydd av den välta furan finner hon ro och tänker sannolikt tillbringa några timmar under natten, innan hon drar sig vidare.

Jag bestämmer mig för att lämna henne här och medan jag sakta går tillbaka till huset hinner jag tänka - medan jag tillbringar min natt i min mjuka säng, ligger den här lilla igelkotten här, på en bädd av jord. Sannolikt är hon också rädd för vad mörkret hyser för faror i den nattsvarta skogen. Ännu ett oförglömligt möte i Kolmårdsskogen och ett möte som dessutom påminner om hur olika livet faktiskt kan se ut, inte minst för en liten igelkott och en människa...

Rådjursporträttet...

En bild på en ung och mycket nyfiken liten råbock som tittade fram genom grönskan, under en av mina morgonrundor i Kolmårdsskogen. Vi satt länge och tittade på varandra, medan den lilla råbocken försökte att vädra in lukten från mig. En och annan bild blev det i alla fall under detta långa möte...

Storlommen och mörkret...

Ibland kan allt framför oss kännas som ett stort, kolsvart mörker. En bild som på ett sätt berättar om den ovissa framtiden, men på ett annat sätt om någonting mycket hotfullt och elakt som finns där och håller på att ta över.

Ovan är två tolkningar av denna bilden, men sannolikt går bilden även att tolka på många andra sätt. Därför tycker jag det är en bra bild för denna söndagseftermiddag. Något som sätter igång tankarna lite grann inför kommande vecka...

Svartvit flugsnappare...

Bakom den gröna lövridån gömmer sig den nyfikna flugsnapparen...

Dimmigt skogslandskap...

Dimman ligger tät över de höga trädtopparna och genom de väldiga skogssalarna. En magnifik vy över den fantastiska vildmark som Kolmårdsskogen erbjuder...

Flygande storlom...

I morgonsolens varma ljus flyger storlommen fram i full fart över den spegelblanka Kolmårdssjön...

Den arga havsörnen...

En svartvit bild från ett möte med en havsörn, som med sitt uttryck såg sällsamt frustrerad ut. Om det inte hade varit för alla måsarna som cirklade runt det gamla trädet med örnen i och retat den, så hade jag nästan trott att det var min närvaro som var så innerligt frustrerande...

Älgparet i morgonsolen...

I vårmorgonens guldfärgade solljus vandrar älgparet tillsammans på det daggvåta sädesfältet. De två älgarna är på väg mot den stora skogen längre bort, som även kan skymtas längst bak i bilden...

Lupiner...

Lupiner ja, absolut inga blommor vi förknippar med högsommar och juli månad direkt. Däremot en blomma starkt förknippad med skolavslutning och den inledande perioden av sommaren. Även om denna blomma anses som en invasiv art, så måste jag verkligen säga att jag tycker att blomman är fantastiskt vacker i sin rosa eller blå-lila färgprakt. Här följer därmed en bildserie med lupiner och långa slutartider...

"Törnskatan och eldbollen"...

Passar idag på att visa fram en lite annorlunda bild på en törnskata. En bild som jag gjorde under en av de allra varmaste dagarna denna sommar. Bilden har jag därför passande nog valt att kalla för "Törnskatan och eldbollen"...

Skogsmårdsmötet...

Plötsligt stannade jag till och tänkte, nää, nu är jag verkligen iakttagen! Jag såg mig omkring och en bit bort på ett träd såg jag en tydligt liten silhuett sittandes på ett omkullblåst träd. Där satt en skogsmård precis blick stilla och spanade på mig. Försiktigt lyfte jag min kamera, riktade den långsamt mot skogsmården, fokuserade och gjorde några bilder. Den satt kvar, jag var precis påväg och skulle ta ytterligare några bilder då skogsmården sprang iväg in bland grenarna. Typiskt tänkte jag, då hann jag inte få några fler bilder. Men lika snabbt som hon försvann, så kom hon tillbaka igen, hoppandes över grenarna på det omkullfallna trädet.

Denna gången var hon ännu mera nyfiken. Hon ställde sig och tittade på mig med sina djupt mörka ögon. Sakta lyfte jag kameran, fokuserade och istället för att springa iväg igen så reste hon sig upp och tittade på mig om möjligt ännu mera nyfiket. Jag gjorde ytterligare några bilder på den nu på bakbenen spanande skogsmården. Så otroligt söt liten varelse att få möta såhär på morgonkvisten ute i skogen. Ibland har man verkligen turen på sin sida...

Rallarros...

En tidig morgonbild under soluppgången på en blommande rallarros, även kallad mjölkört/mjölke. Här i det varma solljuset stod denna vackra blomma så fint och lyste med sin rosa-lila färg. Tycker faktiskt att denna bild på rallarrosen nog fick en lite annorlunda, men spännande bakgrund också...

Den bekymrade steglitsen...

En bekymrad steglits sitter och studerar taggarna på taggtråden, kanske är hon inte helt nöjd med dessa vassa ting, eller är det kanske den lilla spindeln längre ned som bekymrar henne?!

Mellan trädstammarna...

Mellan de tjocka trädstammarna, i morgonsolens guldfärgade ljus smyger den stora kronhjortstjuren fram. Här i Kolmårdsskogens väldiga skogssalar lever dessa urskogsväsen i fred. Denna väldiga tjur stannade här på bilden till och åt lite, innan han sakta smög vidare in i den dunkla skogen...

Gänget...

Ett gäng med fyra tornseglare flyger förbi mig i riktning mot solen i full fart, samtidigt som de skriker ut sitt högljudda skrik. Misstänker att de är mer lyckliga över denna tryckande sommarvärme än vad jag är...

Fisktärnorna i sommarkvällen...

Efter gårdagens tryckande värme var kvällen och kvällsljuset bedårande. I mitt tycke blev gårdagskvällen till en sådan där fin sommarkväll som det går att längta tillbaka till i vinter, då det är mörkt och temperaturerna är på minusskalan istället. I det underbara kvällsljuset passade jag på att fotografera de fina fisktärnorna som flög runt över det lugna havet och letade mat, samtidigt som de kivades med varandra.

Jag fick även tillfälle att för första gången träffa en följare här på bloggen, fotografen Lena Folcke och prata lite. Vi hade mycket intressant att prata om och diskutera, hoppas på att vi snart ses igen och kan prata vidare.

Här är följer några bilder från gårdagskvällens underbara möte med fisktärnorna...

Jungfrukällan...

Jungfrukällan - Kolmårdsskogens egna mytomspunna källa. Förr i tiden ansågs en offerkällas vatten ha en läkande kraft för den som var sjuk. Den sjuke som drack eller blev tvättad av källans helande vatten kunde åter bli frisk från sin sjukdom. Sannolikt var denna källa, precis som andra liknande platser en samlingsplats och speciellt vid midsommartiden då vattnet ansågs få särskilt starka krafter just den här tiden.

Genom Jungfrukällans vatten, som sägs komma från en underjordisk vattenåder, trodde människor förr att de kunde nå både det underjordiska och det överjordiska. Därmed blev denna plats en "portal" mellan två världar, den mänskliga och den gudomliga. Om offerföremål lades i källan kunde dessa föremål komma gudarna till hands. Det var inte alls ovanligt att guldmynt/guldföremål lades i källan för att få god jaktlycka eller god skörd. I Jungfrukällan har man hittat mynt då den för många år sedan grävdes ur.

Allt detta är vad jag har lyckats läsa mig till om denna plats. Vad egentligen Jungfrukällan användes till förr i tiden har sedan länge glömts bort. Dess historia ligger nu gömd i det förflutna, då Kolmårdens skogar var ökända över hela Sverige, eftersom att de var hem åt farliga rövare och banditer...

Fältharemötet...

På det vidsträckta fältet möter jag i morgondimman den nyfikna lilla fältharen...

Skogsstjärnan och spyflugan...

På den fullt utblommade skogsstjärnan sitter en spyfluga och vilar sig...

I de dunkla skogssalarna...

Inne i Kolmårdsskogens stora och dunkla skogssalar växer den späda, och mycket vackra lilla linnean...

Dimmig morgon i sädesfältet...

Dimman ligger tät över sädesfälten och plötsligt hoppar ett rådjur upp från ingenstans, då jag passerar förbi. Dessa underbart härliga sommarmorgnar...

Stenskvättan...

På en mur i en hage sitter en liten stenskvätta och njuter av kvällsljuset. Det blir en fin sommarkänsla med stenskvättan och det röd-orangea kvällsljuset...

Varmare dagar på väg...

Idag säger väderprognosen att de kommande dagarna ska bli mycket varma, uppemot 30 grader kan vi förvänta oss. Med tanke på den nu antågande värmeböljan tyckte jag därför att bilden på den rödögda flicksländan som sitter på en gren i vattnet och torkar svetten från pannan, passade mycket bra att visa fram dagen till ära...

Nattviol...

En av mina klara favoriter bland alla blommorna ute i naturen - nattviolen, som här på bilden blommar för fullt. När dagen sakta blir till kväll och det börjar skymma kommer också den härliga lukten från blomman. Varje sommar är denna blomma något jag helt klart måste att uppleva igen, den är så fantastisk. 

Bilden i inlägget är en dubbelexponering direkt i kameran...

Älgparet...

Ute i snårskogens kant går älgparet och letar efter mat tillsammans...

Två ögon i snön...

Det snötäckta vinterlandskapet ligger tungt över Kolmården. I solens starka sken gnistrar den kritvita snön, endast två mörka ögon syns genom det vita täcket...

Den vackra brandliljan...

På en tur i Kolmårdens vidsträckta skogar hittade jag en plats med blommande brandlilja. En växt som jag inte alls ofta stött på här i skogarna. Den stora orangea blomman utmärker sig tydligt mot allt annat och den är därför svår att ta miste på.

Brandliljan hör ursprungligen hemma i Central- och Östeuropa men har sedan länge odlats här i Sverige. Det är kanske därför den ofta hittas i samband med gammal bebyggelse. Det sägs att det första fyndet av en förvildad brandlilja publicerades av Linné år 1761 och hittades på Aspön i Södermanland.

Visar här fram två bilder på den vackra brandliljan. Den första bilden med kamerarörelse och den andra bilden är en dubbelexponering direkt i kameran...

Mera tornseglare...

Efter helgens fotosession med Terje, så fortsätter jag med tornseglarfotograferingen. Det är som Terje berättade och som jag nämnde i mitt förra blogginlägg, en mycket krävande typ av fotografering. Den här dagen fick jag till några nya bilder på tornseglarna, bland annat när de kom flygande i full fart över mitt huvud, samtidigt som de skrek sitt "somriga" högljudda skrik. Dessa luftakrobater är verkligen helt fantastiskt att få studera och fotografera...