"Bara skog"...

Med åren har skogen blivit mitt andra hem. En plats jag älskar att vara vid och en plats där jag inte bara finner kraft för återhämtning, utan också en plats där jag vill vara för att jag känner att jag kan vara mig själv.

Att bara få sitta här, känna lukterna, ljudet av vinden som drar fram genom trädtopparna och såklart de andra ljuden från fåglar och djur som passerar är som balsam för själen.

Igår stannade jag till på en mack i en annan del av länet, då familjen var på utflykt. När vi satt och åt vår korv (ja, det blev en snabblunch) satt jag och studerade tempot på platsen. Det var verkligen tydligt hur stor skillnaden var gentemot dagarna innan då hela familjen varit i skogen. 

En tanke som slog mig var - undrar hur många fler än jag som känner till att skogen är så stillsam och sådan kontrast mot all stress, som på den här macken?

Så med en bild på en sommarskog vill jag uppmana dig som läsare att ge skogen en chans och njuta av den stillhet som råder ute i trädsalarna...

Orrtuppen...

Högst upp i den väldiga tallen sitter en orrtupp och spanar. Intill denna tall står en liten tall, samspelet mellan tallarna och den väldiga tallen med orrtuppen tilltalar mig så pass att jag gör den här bilden. Att få möta orrtupparna som spelar i topparna på träden är inte en sällsynt upplevelse här i Kolmårdsskogen, men ack så vacker. I det här fallet kunde jag inte låta bli att göra bilden svartvitt, då jag tycker att silhuetterna är det som gör bilden.

På något sätt är det fantastiskt att så mycket kan hända ute i naturen att det bara är att bege sig ut och vara där, så händer det något förr eller senare...

Rådjursmöte i guldljus...

Ute på den stora slätten står rådjursparet och spanar. Denna tidiga aprilmorgon bjuder verkligen på ett magiskt vackert möte med de vackra rådjuren. Allt eftersom att naturen börjar blomma, hittar de vilda djuren ut på fälten, har man som jag hade denna vackra morgon turen på sin sida kan man få möta dem i det vackra morgonljuset.

Något låter längre bort mot skogsbrynet och fångar båda rådjurens uppmärksamhet. Det skulle visa sig vara ännu ett rådjur som var påväg mot dem. Få saker är så vackra som en tidig vårmorgon med solens gyllene ljus. Efter en lång och mörk vinter känns det kanske också lite extra härligt att få dessa varma, gyllene strålar rakt i ansiktet...

Tidigt vårmorgonmöte med kronhjortarna...

En bild från ett tidigt vårmorgon möte med kronhjortarna i Kolmårdsskogen. Att få möta dem såhär innebär att jag måste agera med försiktighet. Minsta felsteg innebär att de i panik rusar in i skogen och ingen bild blir gjord. Just de här kronhjortarna var ändå lugna och det gick att fotografera dem en ganska lång stund innan de vandrade vidare in i skogen.

Att få möta dessa stora hjortar under en morgontur i skogen är verkligen inte bara häftigt, utan också mycket speciellt. Kronhjorten är majestätisk och vacker att betrakta, men också så vacker där den står i skogen. Hoppas verkligen på fler möten framöver, inte minst nu när vi börjar att närma oss brunsttider...

Nyfiken flugsnappare...

En liten nyfiken svartvit flugsnapparhona sitter på ett avbrutet träd och studerar mig. Det här är den fågel jag verkligen älskar att höra sjunga under sommaren. Men som med alltid man tycker om så varar det inte för evigt. Redan strax efter midsommar tystnar dessa fåglar och de går bara att höra vid enstaka tillfällen.

Att få uppleva dessa fåglar, när de häckar har jag turligt nog kunnat göra i snart 10 år, vilket är helt fantastiskt. Den här honan hade hittat en ny holk på min tomt, där de aldrig häckat tidigare. Nyfiket satt hon utanför på ett avbrutet träd och studerade den nyfikne mannen med kameran...

Analoga snölandskap...

Visar idag fram tre analoga bilder som jag gjorde en vinterdag vid årskiftet. De har av olika anledningar blivit liggandes och inte framkallade, men så en regnig sommardag blev det äntligen av. Om fem månader är vi återigen (förhoppningsvis) i de snötäckta vinterlandskapen...

(Bilderna är gjorda med Pentax 6x7 och ILFord Ortho Plus)

Kronhjortar i dimman...

En tidig, varm sommarmorgon hade jag turen att möta några kronhjortar som gick och åt ute på ett fält, i den tjocka morgondimman. Dimman dansade fram över fältet och när solen gick upp över trädtopparna blev det helt magiskt. Både ur perspektivet fotoljus, men också att uppleva dessa kronhjortssilhuetter ute i dimman på fältet...

Varma nätter...

De varma dagarna har även fört med sig att nätterna blir tropiska och varma. Detta gör att jag har svårt att somna, då jag bara ligger och vänder och vrider mig, även om fläkten blåser rakt på mig. Givetvis kan ett sätt att hantera detta på vara att ge sig ut en sväng och fota lite. Den här bilden gjorde jag i samband med att solen gick upp. Färgerna fascinerade mig, då det kändes som att ljuset denna morgon var väldigt speciellt och ovanligt. Kanske hade det med värmen att göra?

Varma dagar...

Det har varit några riktigt varma dagar, där djurlivet sannolikt lidit av den tryckande värmen. Det har heller inte getts tillfälle för så många turer ut i skogen, vilket känns lite tråkigt. Turligt nog är sommaren ännu inte över, så fler tillfällen ges såklart.

Den här bilden på en sångsvans mamma och hennes lilla unge gjorde jag en riktigt varm julimorgon. Redan tidig på morgonen var det denna dag mycket för varmt för att det skulle vara behagligt att vara ute. Givetvis hoppas jag att allt gick bra med den lilla svanungen...

Inne i dimman...

Något rör sig ute på fältet där inne i den täta dimman. Till min stora glädje är det ännu ett älgmöte jag ska få vara med om, precis som jag hoppats på. Varje gång jag möter konungen, kittlar det i magen på precis samma sätt som det gjorde första gången. 

Det här mötet blev verkligen riktigt stämningsfullt och något alldeles extra. Att få möta skogens konung på det här viset är inte bara vackert, utan helt magiskt...

Kvällsmaten...

I den stilla solnedgången hittar fisktärnan tillslut en liten kobbe att sitta och äta sin kvällsmat på. Det är verkligen stillsamt och stämningsfullt vid havet denna kväll, då solen målar den spegelblanka vattenytan alldeles rosa-lila.

På något sätt blir det meditativt att sitta på avstånd och se hur fisktärnan gång på gång återkommer till sin lilla kobbe för att sluka sitt byte. I mitt tycke är sådana här sommarkvällar just de kvällar jag kommer minnas i kylan i vinter...

Nyfikna...

Det är alltid lika roligt att få möta dem - kronhjortarna såklart. Även om jag många gånger hade hoppats på att det istället var älgar som stod där, så är kronhjortarna ett inslag här i Kolmårdsskogen som förhöjer spänningen och som jag är väldigt glad att jag vid flera tillfällen har haft möjlighet att få möta, både på nära och långt håll. Utan dessa hjortar vore verkligen skogarna här mycket fattigare, inte bara för att det fanns färre djur, utan för att kronhjortens existens verkligen förhöjer spänningen med att vistas i skogen...

I skymningen sjunger sparvugglan...

Ljuset försvinner allt mer och mer. I skymningsljuset sitter den lilla sparvugglan och sjunger sin monotona och säregna sång. Den lilla silhuetten i grantoppen är verkligen stämningsfull och en indikation på att nu när mörkret faller så kommer ett nytt djurliv fram från skogen...

Kolmårdsskog i svartvitt...

Här är en helt "vanlig" bild på skog från Kolmården. Kolmårdsskogen är en vacker skog där tallen dominerar, med insprängda hällmarker. Men här finns också mossar och kärr, där granen är mer dominant.

Kolmårdsskogen är verkligen en spännande plats, inte bara för den höga variationen av trädtyper, utan för att skogen bjuder på många spännande platser och historier. Vem vet vem som vandrat fram genom skogen här på bilden? Kanske smög det en gång i tiden runt rövare eller andra ljusskygga vålnader här mellan träden?