Kyligt älgmöte...

Idag visar jag fram en bild från ett möte med den lilla älgtjuren som jag hade en riktigt kall och bister vårmorgon. Just denna morgon hade temperaturen sjunkit ned till under minus fem grader i gryningen. Att det varit kallt och kanske till och med kallare under natten gick inte att ta miste på, då det var frost i den lilla älgtjurens ryggpäls och i skäggstråna nedanför munnen.

Jag lyckades göra den här bilden då den lilla älgkalven var påväg tillbaka från fälten mot skogen. När han fick syn på mig och kameran, stannade han upp, stod nyfiket och tittade innan han vandrade vidare med tunga steg mot skogsbrynet. Magiskt är det ordet som ligger närmast till hands för att beskriva detta möte...

Spåren på vägen...

Spåren - en förnimmelse om vad som före mig vandrat denna väg fram och in i dimman. En mycket fantasieggande tanke som lockar mig till att göra just den här bilden. Kanske är just precis så här det ser ut, livets väg? En begränsad bit fram kan vi se, men långt ifrån hela...

Ropande sparvuggla...

I den intensiva morgonsolen, långt ut i skogen sitter en liten sparvuggla i en gammal gran och ropar. Det monotona ljudet lockar mig och jag har tur då jag får komma ganska så nära och fotografera denna lilla rovfågel, då den sitter och sjunger för full hals. Det hela blir till ett sådant där underbart möte, som gör att man har ett stort leende när det väl blir dags att åka hem från skogen...

Nyfiken råbock...

Plötsligt dyker ett huvud upp ifrån min utsikt i den vackra soluppgången. En råbock har betat och tillslut kommit så nära mig, vilket får den att bli nyfiken och titta upp från den goda grönskan då han hör mig. Lägg märke till de frusna skäggstråna på hakan. Ett riktigt roligt och vackert rådjursmöte...

Älgmöte i guldljus...

I det härliga och kanske vackraste av ljus, möter jag en älgko med sin fjolårskalv. Länge och väl står de båda och granskar mig. De båda älgarnas utandning blir till ett rökmoln, då de andas ut. Ett magiskt vackert möte i det underbara guldljuset...

De gamla björkarna...

De här gamla björkarna står så fint intill en äng, som ligger precis intill skogen. Vid just de här björkarna verkar trastarna trivs bra. Jag har mött både taltrast, dubbeltrast och rödvingetrast just på den här platsen och vid träden.

Björkarna står formerade likt en grupp om fyra personer, vilket får mig att tänka på Alexandre Dumas bok om de tre musketörerna; Atos, Porthos, Aramis och D'Artagnan. Dessa "musketörträd" står här och vaktar den lilla ängen så fint...

Rådjur i oväder...

Den här bilden gjorde jag för några veckor sedan, då vädrets makter ville visa att de fortfarande fanns och bestämde. Det härliga vårvädret avbröts och alla blev vi överraskade av att det plötsligt återigen var snö och vinter i luften. Inte minst överraskade blev djuren, som de här två rådjuren som legat och sovit en hel natt ute på en liten åkerholme. Plötsligt öppnar sig himlen och kall snö kom farande i luften och satte sig i deras päls...

Tranmöte i gryningsljuset...

I det dunkla, blå, ljuset, som jag tycker så mycket om möter jag tranparet. Ute på det vidsträckta fältet, med späda grödor som kommit upp i vårsolen, vandrar de omkring i jakt på något ätbart. Dessa stora och ståtliga fåglar är verkligen enastående fint att få möta i detta lite sällsamma ljus och inte minst när allt här ute i naturen är precis tyst. Inget ljud från trafik, flygplan eller annat, utan bara tranparets sociala läten, då de kommunicerar med varandra där ute på fältet...

Storlommen och skogens spegling...

Det är de vackra speglingarna från den nyligen solupplysta skogen som fångar min uppmärksamhet. Inte minst då de samspelar med storlommen, som sakta skrider förbi på den näst intill spegelblanka vattenytan. I samma ögonblick som solen försiktigt smeker den mytomspunna fågeln, så dansar älvorna över vattenytan. Ett magiskt vackert ögonblick och möte med storlommen, samtidigt som mötet ger en nästan lite kuslig och olustig känsla...

De två gamla träden...

Idet gråmulna slättlandskapet står det två stora, nakna träd intill en liten grusväg, som slingrar sig fram över det vidsträckta slättlandskapet. Den här svartvita bilden tycker jag visar ett typiskt svenskt landskap, inte minst med den stora röda ladan i bakgrunden.

Det här är en vy jag ofta upplever då jag är ute och fotograferar och passerar förbi denna plats, på min väg ut i skogen. I sin enkelhet tycker jag denna landskapsvy är vacker. Inte minst när de stora gamla träden står här i förgrunden och spretar med sina nakna grenar. Dessa gamla träd gör verkligen att jag ändå känner mig vördnadsfull. För med största sannolikhet har dessa bjässar stått på den här platsen i mer än 100 år, kanske uppemot 200 år. Tänk om de ändå kunde berätta...

Älgmöte i vårgryning...

Sakta gryr dagen, ljuset segrar över mörkret mer och mer. I skogsbrynet intill det stora fältet är det precis tyst, men plötsligt händer något. Utan att jag hör eller ser något står han bara där framför mig - den stora älgtjuren. Sannolikt har denna älg under natten legat intill fältet, där han hittar mat från grödorna. Det blir ett långt möte, där vi står och tittar på varandra. Några rådjur fångar älgtjurens uppmärksamhet och jag kan inte låta bli att göra bilden precis i det ögonblicket. Ett magiskt fint och stilla älgmöte i soluppgången...

Blåsippan och solen...

I dagens allra sista ljus drar den lilla blåsippan ihop sig inför den mörka natten. Inte längre behöver den fånga in något ljus från den skinande solen. Det är nästan som att den lilla blomman går och lägger sig och vilar inför nästa dag. Den här bilden på den ensamma lilla blåsippan och solen gjorde jag en vacker, men kall vårkväll nu i april. För mig visar den här bilden mycket, inte bara om att våren är här, utan också om trötthet, ensamhet och inte minst allt det mörker som just nu pågår runt om allt det vackra här i världen...

Äntligen är storlommen här...

Äntligen har storlommen kommit tillbaka till skogssjöarna! Efter en lång väntan och kylslagna bakslag, så är storlommen åter på plats. Jag har dock ännu inte hört den ropa, men det är bara en tidsfråga. Därmed är ordningen återställd och skogen har fått tillbaka sin själ...

Blåsippan...

Ännu ett vårtecken att pricka av - nu är blåsippan äntligen här och står och lyser med sitt blålila sken ute i markerna. Kanske är dessa blommar som allra vackrast i det orangefärgade skymningsljuset?