Glad is...

Idag vill jag visa fram en bild jag gjorde för ganska så exakt en vecka sedan då jag var på kurs i Örebro. En spännande plats utanför Örebro där jag nästan kunde känna mig som hemma, med stora berg och djupa skogar.

Då det var en liten bäck som fortfarande var öppen och rann ut i sjön, så var vattnet också i sjön bitvis öppen. Vattnet som rann ut på isen tycker jag här bildade en glad gubbe för den som har lite fantasi...

Mera is...

Idag visar jag fram ytterligare några isbilder. Här syns luftbubblorna i isen tydligt och jag har krupit riktigt nära för att få till dessa bilder. Är det inte otroligt hur vacker isen egentligen är med rätt ljus och om man kommer tillräckligt nära och kan detaljstudera både isen och det som finns inuti!?

Skogsugglan...

På en lång björkgren, omgiven av yviga grankvistar sitter en lappuggla i dunklet och spanar. Det råder sannerligen ingen tvekan om att detta faktiskt är en skogsuggla, då jag möter den på det här viset. I mitt tycke är inte bara lappugglan en av våra vackraste ugglor, utan också en riktigt uttrycksfull och ståtlig karaktär. Hoppas innerligt på fler möten av den här typen i Kolmårdsskogen framöver...

Ett litet universum...

Åter tillbaka till isens fantastiska värld. De små detaljer och "världarna" i isen är aldrig den andra lik. Det gäller att ge sig tid att studera nog, för det är inte säkert att du ser det direkt. Den här bilden gjorde jag i det allra sista ljuset, då denna isformation i mitt tycke liknar ett litet universum, med stjärnor och den stora sprickbildningen i mitten av bilden blir som en nebulosa. Tidigare på dagen när jag gick förbi, hade jag missat detta. Men när ljuset låg rätt föll pusselbitarna på plats...

Skogslinjer...

Visar idag fram en svartvit bild där trädens linjer är det centrala i bilden. Det är inte bara det dova ljuset, utan också speglingarna från träden i det stilla vattnet som bygger bilden. På något sätt tyckte jag att svartvitt var det som fungerade allra bäst här, eftersom att trädlinjerna kom fram på ett helt annat sätt...

Skogens konung i snöväder...

Det är ymnigt snöfall och plötsligt ser jag en stor mörk silhuett framför mig. Det är skogens konung som ståtligt vandrar upp framför mig. Försiktigt, nästan lite högfärdigt vrider han huvudet mot mig och stirrar på mig. En känsla av underlägsenhet infinner sig i mig. Älgar är stora djur som man helt klart ska ha respekt för. Konungen står så fint i snöovädret att jag inte kan låta bli att fotografera honom. Ett riktigt underbart vintermöte med skogens konung...

Isen har lagt sig...

En bild från december 2025, då isen hade lagt sig på den lilla skogsgölen. Det fantastiskt vackra blå ljuset på eftermiddagen lyfter fram stämningen riktigt fint i mitt tycke. I december är dock dagarna korta, vilket gör att det gäller att planera sina fototurer ordentligt.

Skogsfasaden och den mörka isen, med alla speglingar tycker jag tillsammans skapar en riktigt spännande plats och en fin bild av den mörka Kolmårdsskogen...

Minkmötet...

Jag står vid strandkanten intill ett litet isbelagt vattendrag och väntar. Plötsligt ser jag något på isen. Vad är det där hinner jag tänka, kan det vara en utter? Hastigt rör den sig från ena kanten på vattendrag mot platsen där jag står. Jag smyger mig bort mot en lite öppning i trädridån, där jag kan se ut på isen. Typiskt! Jag ser den inte längre. Så plötsligt ser jag något mörkt, nästan svart som skymtar till på isen. Där står en mink och stirrar på mig med sin intensiva blick.

Försiktigt i hopp om att få göra bilden lyfter jag min kamera och hinner göra några bilder innan minken springer vidare bort längs strandkanten. Jag försöker smyga efter, men ser bara hur den försvinner ut mot en tuva. I samma ögonblick hör jag ett kraschande ljud från isen och ett "plupp". Minken hittade tillslut en öppning i isen och försvann ned. Ett oerhört oväntat men fint möte. Synd bara att jag inte fick studera den lilla minken aningen längre, den var så oerhört fin...

Rådjursporträtt i vinterskog...

Rådjursgeten står nyfiket och spanar ut i skogen, samtidigt som snön sakta faller ned. Den tjocka vinterpälsen isolerar helt klart då snöflingorna lägger sig som ett vitt lager uppå. Ett riktigt härligt och fint rådjursmöte i en vintrig och kall Kolmårdsskog...

Fantasieggande is...

Efter den långa perioden av kyla som hållit landet med ett hårt grepp, har nu isarna mer eller mindre vuxit och blivit riktigt ordentliga. Länge har jag längtat efter att kunna gå runt på isarna och botanisera i mönster och bubblor. Äntligen har jag nu fått det jag önskar - tjock isar med otroligt vackra och fantasieggande mönster. Jag visar här fram några bilder från de senaste dagarnas fotograferande...

Decembermörker i Kolmårdsskogen...

Många gånger är våren och kanske hösten den allra bästa tiden för skogsfotografering. Men, skogen är inte alls dum en mörk och murrig decemberdag heller. De korta dagarna bjuder ofta på ett svagt och väldigt försiktigt ljus inne i skogen.

Just en sådan dag i slutet av förra året (2025) gjorde jag den här bilden. En fuktig, mörk och murrig decemberdag då ljuset var knappt och det egentligen inte blev något dagsljus överhuvud taget så passade jag på att bege mig ut i skogen med kameran på axeln. Kanske är det just de här dagarna som är de allra bästa om man vill få fram mystiken hos Kolmårdsskogen?

Vinterns allra första snö...

Idag visar jag fram en landskapsbild jag gjorde i och med att vinterns allra första snö kom till Kolmårdsskogen. I det blå kvällsljuset fotograferade jag en sjö som denna kväll var helt spegelblank. På något sätt blev det som en stillhet och ett lugn över hela skogen då den "pudrats" med lite vit snö på marken. Samtidigt som jag gjorde den här bilden, en nästan fyra minuter lång exponering började den lilla sparvugglan ropa från en grantopp på andra sidan sjön...

Putsande strömstare...

En vacker syn - den lilla strömstaren sitter på en sten ute i det forsande vattnet och putsar sig. Aldrig tidigare har jag på så nära håll fått uppleva denna lilla fågel göra sig fin. Ett oförglömligt och vackert möte med den lilla fågeln...

Vinterbäcken...

Intill den forsande vinterbäcken hänger isskulpturerna tätt. En vacker syn där isens utseende inte är detsamma på förmiddagen som på eftermiddagen. Särskilt inte när det är flera grader kallt ute. Kontinuerligt byggs isen på och skapar nya vackra isformationer. Vinterbäcken är verkligen en fin plats att vara på en kall vinterdag. Men se upp, det kalla vattnet i vinterbäcken gör verkligen klimatet precis intill bäcken lite kallare och fuktigare...