lördag 31 juli 2021

Bara två öron i solljuset...

Ute i det daggvåta sädesfältet syns bara två öron sticka upp i motljuset från den starka morgonsolen...


fredag 30 juli 2021

Kolmårdens vildmark...

En bild från Kolmårdsskogens underbara vildmark, en dimmig sommarmorgon...


Möte med en rödögd flickslända...

En bild från ett nära möte med den rödögda flicksländan, som sitter och jagar ute i vattnet från den blommande notblomstersjälken...


torsdag 29 juli 2021

Nära igelkotten...

Ytterligare en bild från mitt igelkottsmöte i sommarkvällen. När jag gjorde den här bilden kom denna lilla nyfikna krabat riktigt nära...


Storlommen och morgonljuset...

Ute på den nästintill spegelblanka lilla skogssjön simmar en storlom försiktigt fram. Hon spanar ihärdigt längs sjöns strandkant och ut över det stilla vattnet. Plötsligt hörs ett rop eka från den andra delen av den lilla sjön. En annan storlom finns längre bort och det blev nu tydligt vad hon egentligen spanade efter så ihärdigt.

I min egen tolkning av denna morgons händelse har jag arbetat med vegetationen framför mig, för att skapa just det landskapet som jag själv upplevde vid detta sällsamma möte med storlommen...


Varma sommarmorgnar...

En bild från en mycket varm julimorgon, då de tropiska nätterna var ett faktum, med temperaturer som aldrig blev lägre än +20 grader. Denna morgon var solen blodröd och älvorna dansade fram över de väldiga slätterna söder om Kolmårdsförkastningen. Med andra ord, stämningen var på topp inte minst för en naturfotograf...


onsdag 28 juli 2021

Att frysa ögonblicket...

Under en bråkdel av en sekund flyger den snabba tornseglaren förbi mig där jag står. Bakom är den stekheta solen som lyser upp tornseglarens pilformade vingar, så att de får en guldfärgad kant. En bild som fryser ett ögonblick som knappt går att uppfatta med blotta ögat, men med bilden går att njuta av länge, länge om man så vill. Kanske ännu bättre är att bilden också gör det möjligt att uppleva ögonblicket om och om igen...


tisdag 27 juli 2021

Mötet med den lilla igelkotten...

Plötsligt ropar min fru till och pekar på något mycket märkligt utanför vårt köksfönster. Det är något ljusbrun-svart som bryter av mot den annars rosa- och grönfärgade ljungen på marken där utanför. Nyfiken som jag är blir jag såklart tvungen att gå ut och se efter vad det är. Väl framme så ser jag att detta inte är något konstigt, utan ryggen på en liten igelkott som ligger och vilar sig i ljungen i sommarkvällens värme. Kanske är det just den ihållande värmen som gjort att igelkotten blivit trött och slö och tycker att ljungen är helt rätt plats att vila sig på?!

Från det motsatta hållet som jag först såg den lilla igelkotten så syns ett litet öga mellan ljungens grenar. Jag hinner precis tänka tanken "hon är väll inte skadad!", innan det försiktigt börjar att röra på sig där i ljungen. Den lilla igelkotten vandrar nu sakta iväg, med riktning mot skogen här bredvid vårt hus. Jag kan inte låta bli att följa efter försiktigt, försiktigt med kameran. När hon väl stannar till för att nosa och se om det finns något ätbart, passar jag på att göra några bilder.

Efter att vi båda kravlat runt i cirklar på tomten under lång tid, hittar slutligen den lilla igelkotten en mjuk plats intill en vält fura. Här bäddar hon åt sig och kryper sedan ihop till en liten boll, nu när den ljusa sommarkvällen sakta håller på att övergå till natt. Endast ett litet öga kikar fram från den lilla "igelkottbollen". Här i skydd av den välta furan finner hon ro och tänker sannolikt tillbringa några timmar under natten, innan hon drar sig vidare.

Jag bestämmer mig för att lämna henne här och medan jag sakta går tillbaka till huset hinner jag tänka - medan jag tillbringar min natt i min mjuka säng, ligger den här lilla igelkotten här, på en bädd av jord. Sannolikt är hon också rädd för vad mörkret hyser för faror i den nattsvarta skogen. Ännu ett oförglömligt möte i Kolmårdsskogen och ett möte som dessutom påminner om hur olika livet faktiskt kan se ut, inte minst för en liten igelkott och en människa...






måndag 26 juli 2021

Rådjursporträttet...

En bild på en ung och mycket nyfiken liten råbock som tittade fram genom grönskan, under en av mina morgonrundor i Kolmårdsskogen. Vi satt länge och tittade på varandra, medan den lilla råbocken försökte att vädra in lukten från mig. En och annan bild blev det i alla fall under detta långa möte...


söndag 25 juli 2021

Storlommen och mörkret...

Ibland kan allt framför oss kännas som ett stort, kolsvart mörker. En bild som på ett sätt berättar om den ovissa framtiden, men på ett annat sätt om någonting mycket hotfullt och elakt som finns där och håller på att ta över.

Ovan är två tolkningar av denna bilden, men sannolikt går bilden även att tolka på många andra sätt. Därför tycker jag det är en bra bild för denna söndagseftermiddag. Något som sätter igång tankarna lite grann inför kommande vecka...


Svartvit flugsnappare...

Bakom den gröna lövridån gömmer sig den nyfikna flugsnapparen...


lördag 24 juli 2021

Dimmigt skogslandskap...

Dimman ligger tät över de höga trädtopparna och genom de väldiga skogssalarna. En magnifik vy över den fantastiska vildmark som Kolmårdsskogen erbjuder...