På en skogsväg i skymningen...

På en skogsväg i skymningen vandrar en ensam tjädertupp vägen fram. Med utspända stjärtfjädrar visar han tydligt att det finns en rival av något slag i närheten. Ännu har han inte upptäckt min närvaro, men i samma stund han gör det kommer jag sannolikt också bli en rival. Att få möta dessa tjädertuppar ute i skogen är så fint. Det talar om en vildmark, en skog där djuren fortfarande lever...

Älg i vinterljus...

Idag visar jag fram en bild på en älg i det fantastiska vinterljuset. Den här bilden gjorde jag i vintras, då det var kallt och inte så mycket snö. Det lila ljuset är något som jag upptäckt att klara och kalla morgnar kan bjuda på. Den stora tjuren står där så fint och tittar på mig vid skogsbrynet. Älgmöten är verkligen något jag uppskattar väldigt mycket och kanske till och med det allra finaste som går att möta i skogen enligt min mening...

En av de allra vackraste vinterdagarna...

Här visar jag fram en bild från en av denna vinters allra vackraste dagar. Den är från en senvinterdag i slutet av februari, då jag var vid sjön Tysslingen utanför Örebro. Ljuset låg på så fint mellan träden och himlen var verkligen förtrollande vacker. Den vissna tisteln samspelade här så fint med de stora träden i bakgrunden och det hela blev till ett riktigt spännande bild ur enligt mitt tycke. Givetvis passar den här bilden allra bäst i svartvitt...

Årets första trana har landat i Kolmårdsskogen...

Den 6:e mars klockan 17:54 (i det blå ljuset) mötte jag årets första trana vid en sjö här i Kolmårdsskogen. Flera gånger fick jag höra tranan trumpeta så att det ekade över trädtopparna. Tranans läte är för mig starkt kopplat till just våren och att livet återigen sätter fart i naturen.

När jag lämnade platsen stod tranan kvar på en liten tuva, där det också var lite öppet vatten. Sannolikt blir den kvar på samma ställe över natten, då tranan står säker för rovdjur ute på isen...

Isflagga...

Visar idag fram ännu en isbild som jag gjorde då det fortfarande var kallt och vinter. När isen var tjock och fortfarande bar. Jag tycker att den här bilden är lite rolig, då den påminner mig om en flagga eller kanske till och med om den logga som finns i Microsoft Windows?!

Med lite fantasi kanske det går att hitta något helt annat i dessa issprickor, vad ser du i bilden?

Kraftigt snöfall och älgar...

Trots morgonens kraftiga snöfall vågar älgarna sig ut ur skogens dunkel. På det vidsträckta fältet syns de knappt i det kraftiga snöfallet. De går och betar lite och verkar inte det minsta besvärade av att det snöar. I sakta mak lunkar de två älgarna fram över fältet, samtidigt som de ibland stannar till, böjer ned huvudet och betar lite, innan de går vidare. Lyckan är helt klart gjord för mig, då jag älskar att få möta älgar...

Trädskuggan...

En vacker och härlig vinterdag, med starkt och intensivt solsken, åtminstone stundtals. När solen ligger på som hårdast kan jag inte låta bli att fotografera en ståtlig björk som på ett så exemplariskt sätt i svartvitt harmoniserar mycket fint med den vita snön.

Det vidsträckta vinterlandskapet är verkligen är inte bara bländande av att det är så ljuset, det är också bländande vackert att titta på och uppleva. I mina ögon är det vintern då den är som allra bäst...

Det vaknande rådjuret...

Sakta gryr dagen, på den lilla höjden ser jag en välbekant silhuett. Det är rådjuret som sakta vaknar och tittar upp, spänner öronen och lyssnar. Försiktigt och trött vrider hon sitt huvud och tittar på mig där jag sitter. Kylan är verkligen sträng, inte bara för mig utan även för det lilla rådjuret. Ett magiskt möte med ett vaknande litet rådjur långt ute i Kolmårdsskogen...

Strömstaremötet...

Ljuset försvinner mer och mer och jag tänker att det denna eftermiddag inte blev något strömstaremöte. Plötsligt hör jag ett välbekant ljud och ser ett ljust streck komma flygande precis över vattnet i bäckfåran. Det är strömstaren som kommer och landar på en sten bara några meter ifrån mig. Jösses, säger jag till mig själv, nu har du minst sagt tur!

Att strömstaren kommer så här pass nära hör knappast till det vanliga. På stenen sitter den och putsar sig en stund, innan den byter hållning och ställer sig och spanar ut över bäcken. Eftermiddagen blev verkligen till något fantastiskt. Äntligen fick jag möjlighet att fota denna fantastiska lilla fågel...

Solnedgång över den blå isen...

När jag vandrar runt ute på sjön och den tjocka isen, kan jag inte låta bli att lyfta blicken från de fascinerande skapelserna nere i isen. I samma ögonblick som solen går ned bakom horisonten blir det ett otroligt vackert sken som så fint harmoniserar med isens blå toner. Kanske är dessa minuter de absolut vackraste under hela den här vinterdagen? Jag står precis vid en jättelång spricka i isen och kan givetvis inte låta bli att göra bilden där den och luftbubblorna får utgöra förgrunden till den vackra solnedgången...

Glad is...

Idag vill jag visa fram en bild jag gjorde för ganska så exakt en vecka sedan då jag var på kurs i Örebro. En spännande plats utanför Örebro där jag nästan kunde känna mig som hemma, med stora berg och djupa skogar.

Då det var en liten bäck som fortfarande var öppen och rann ut i sjön, så var vattnet också i sjön bitvis öppen. Vattnet som rann ut på isen tycker jag här bildade en glad gubbe för den som har lite fantasi...

Mera is...

Idag visar jag fram ytterligare några isbilder. Här syns luftbubblorna i isen tydligt och jag har krupit riktigt nära för att få till dessa bilder. Är det inte otroligt hur vacker isen egentligen är med rätt ljus och om man kommer tillräckligt nära och kan detaljstudera både isen och det som finns inuti!?

Skogsugglan...

På en lång björkgren, omgiven av yviga grankvistar sitter en lappuggla i dunklet och spanar. Det råder sannerligen ingen tvekan om att detta faktiskt är en skogsuggla, då jag möter den på det här viset. I mitt tycke är inte bara lappugglan en av våra vackraste ugglor, utan också en riktigt uttrycksfull och ståtlig karaktär. Hoppas innerligt på fler möten av den här typen i Kolmårdsskogen framöver...

Ett litet universum...

Åter tillbaka till isens fantastiska värld. De små detaljer och "världarna" i isen är aldrig den andra lik. Det gäller att ge sig tid att studera nog, för det är inte säkert att du ser det direkt. Den här bilden gjorde jag i det allra sista ljuset, då denna isformation i mitt tycke liknar ett litet universum, med stjärnor och den stora sprickbildningen i mitten av bilden blir som en nebulosa. Tidigare på dagen när jag gick förbi, hade jag missat detta. Men när ljuset låg rätt föll pusselbitarna på plats...