Ekorren...

Jag är utstuderad!
Plötsligt står hon där på stammen och stirrar på mig med sitt kolsvarta öga. Men kanske är det gigantiska "ögat" som jag håller i betydligt mer hotfullt i hennes tycke?

Med en lodrät vinkel står den lilla ekorren och spanar på mig, när jag sitter på mitt favoritställe i skogen och fotograferar. Ett nära och väldigt spännande möte med en ekorre hemma i den älskade Kolmårdsskogen...

Vila...

En bild från sommaren 2025, då en ekorre kom och la sig på en gren uppe i ett träd. Här uppifrån hade hon stenkoll på vad jag gjorde och låg där länge och väl och tittade på mig. Jag satt ute i skogen och väntade på att fotografera småfåglar. Dessvärre ville inte småfåglarna samarbeta den här dagen, vilket ekorren till min glädje istället ville. I den tryckande värmen låg ekorren länge och väl och vilade uppe på grenen samtidigt som hon lät mig vara hennes underhållning...

Ekorren...

I den varma höstsolen sitter en liten ekorre och njuter av solens värmande strålar. Här uppifrån den väldiga trallen har hon en väldigt fin utsikt, samtidigt som hon får vara ifred från andra djur.

Varje gång jag möter dessa små ekorrar ute i skogen tycker jag att det är riktigt njutbart. De är verkligen vackra och dessutom roliga att studera...

Hallå där!

Idag visar jag fram en ögonblicksbild jag gjorde en sommardag nu i somras. Jag satt och väntade på att några fåglar skulle sätta sig på en gren jag sett ut här hemma i skogen. Dessvärre for de runt och lekte på alla andra ställen än just den här grenen och var därför denna gång inte det minsta samarbetsvilliga.

Däremot tittade plötsligt en ekorre fram från ingenstans. Givetvis kan inte ekorrar prata, men det var precis som att höra den säga - "Hallå där!", vilket jag faktiskt hör inom mig då jag tittar på bilden...

Inne bland grenar och snår...

Inne bland grenar och snår sitter en liten ekorre och spanar. Då och då hoppar hon ned från grenen, väl nere på marken plockar hon med sig en kotte och sätter sig återigen på samma plats. Här förtärs sedan kotten i godan ro och ett väldigt smaskande ljuder. Är detta kanske hennes favoritplats? 

Ekorrmöten är verkligen speciella och de är ofta så nyfikna, att de inte kan låta bli att posera intill ett träd eller på en gren när jag ställer mig blick stilla och tittar efter dem. Jag kunde verkligen inte låta bli att göra den här bilden, då jag fastnade för ekorrens ljuvliga uttryck och det härliga gröna skogsljuset som syns i bakgrunden...

Sovande ekorre...

Under en av de gångna dagarna, när solen sken och det var strax över 20 grader så hittade jag något riktigt spännande i skogen. I skydd av alla tallbarr låg en liten ekorre utsträckt på en gren och sov. Sannolikt hade hon ätit lite och sedan blivit lite trött efteråt, så hon passade på att ta en "powernap" på en av grenarna i skuggan.

Det här blev en minst sagt annorlunda ekorrbild och helt klart en av mina allra bästa bilder på ekorre...

Den frustrerade ekorren...

I grenverket på en tall står denna lilla krabat och tittar på mig. Hon "tjattrar" hejdlöst, precis som att jag blir utskälld, samtidigt som hon stampar med ena foten på grenen hon står på. Jag misstänker att frustrationen kommer sig av att jag klivit in i denna ekorres revir?! Plötsligt kommer det en solstrimma in och lyser upp en del av ekorren, något som gör att jag inte motstår att lyfta kameran och göra den här bilden...

Nyfiken liten ekorre...

En bild från ett möte med en mycket nyfiken liten ekorre i hemmaskogen, som satt en bit från mig och studerade mig länge och väl. Uppenbarligen var jag ett mycket intressant inslag för denna lilla individ, då hon satt så fint med sina små händer och stirrade på mig med sina kolsvarta ögon...

På trädet i det dova, blå ljuset...

Några knakande ljud hörs långt in från den dunkla skogen. Är det ett djur som är på väg åt mitt håll? Nej, det är sannolikt någon av de äldre träden som knakar lite, då vinden tar tag i dem. Inne i skogen är det mörkt och murrigt. I det dova, blå morgonljuset sitter dock en liten ekorre blickstilla på en gammal tall och spanar. Min närvaro verkar inte skrämma honom där han sitter. Han rör lite på huvudet ibland, men är annars helt orörlig på trädet. Ett fint morgonmöte med en otroligt näpen och fin liten ekorre...

På spaning i det blå morgonljuset...

I det dunkla morgonljuset är ekorrens silhuett väl synlig mot den allt mer ljusnande morgonhimlen. Uppe i en tall, på en avbruten gren sitter hon i fred och spanar ut över den stora skogssalens vyer. Det är inte ofta mina ekorrmöten ser ut på det här viset, där endast silhuetten är synlig i mörkret. Ett riktigt spännande möte jag hoppas på att få uppleva snart igen...

I kvällsljusets gyllene ljus...

I kvällsljusets gyllene ljus sitter en liten nyfiken ekorre och tittar intensivt på mig. Hon är nog egentligen rädd, men kan ändå inte låta bli att sitta och studera mig. Blick stilla sitter jag också och stirrar tillbaka på henne genom sökaren i min kamera, så söt hon är där hon sitter.

Mellan varven stampar hon lite med foten samtidigt som hon låter lite. Helt nöjd med min närvaro är hon sannerligen inte, ändå blir vi kvar såhär en tid innan den lilla ekorren bestämmer sig för att springa vidare upp i trädet...

Något smyger förbi...

Det prasslar plötsligt till och ett rivande ljud hörs uppifrån trädet, samtidigt som något smyger förbi mig. En mörk skugga i ögonvrån är allt jag hinner uppfatta, då jag riktar kameran och gör bilden. När jag sedan vrider lite på huvudet ser jag en ekorre hoppa vidare uppe i trädet i full fart. Trist att den lilla ekorren inte stannade kvar längre, men jag får ändå vara glad för att jag denna gången i alla fall slapp att bli utskälld...

Nyfiken uppsyn...

En ekorre med en minst sagt nyfiken uppsyn sitter på en gren och betraktar mig. Plötsligt börjar den lilla ekorren stampa med bakbenen och skälla på mig. Det är tydligt att den lilla ekorren inte är helt nöjd med att jag sitter på den befintliga platsen jag sitter på i skogen...

Tittut!

Precis när jag ska trycka på knappen och göra en ny bild på stenknäcken så försvinner den plötsligt. Men lika plötsligt som stenknäcken försvinner, dyker det upp ett annat nyfiket ansikte i sökarbilden. Det är den nyfikna lilla ekorren som hittat till fågelmaten och samma plats som stenknäcken och de andra fåglarna brukar vara på...

Ekorrmötet...

I den dunkla morgonskogen vandrar jag fram längs stigen. Plötslig börjar något låta och jag stannar till. I en av granarna precis intill mig hör jag ett "smackande" ljud och jag tittar upp i den riktningen som ljudet kom ifrån. Där på en gren, precis intill stammen sitter en liten ekorre och blänger på mig. Kanske blev han störd i sin sömn då jag kom gående genom skogen?! Han sitter så fint där inne bland granens täta grenar att jag inte kan låta bli att lyfta kameran och göra bilden. Försiktigt smyger jag mig sedan vidare fram genom skogen. Vilken start på dagen, den har bara börjat och jag har så här långt fått ett mycket nära och fint ekorrmöte...

I vårsolens varma ljus...

En bild från ett oväntat möte i den värmande vårsolens härliga ljus. Plötsligt, kikar en liten nyfiken ekorre fram på fotografen bakom ett gammalt träd...

Hallå där!

En liten nyfiken ekorre kikar fram bakom den gamla granen - Hallå där!

Nedför stammen...

Den gamla aspen har under många år tjänat som bo för flera av djuren här hemma i skogen. Här har allt ifrån hackspettar (större hackspett), nötväckor och inte minst ekorren häckat och fött upp sina ungar. Håligheterna som med tiden blivit i stammen verkar verkligen tilltala ekorrarna. Det är ofta man kan se dem sitta här och titta ut på skogen runt omkring.

Här är en bild jag gjorde på en ekorre som hade bråttom, då hon springer nedför stammen i full fart. Högst förvånande och oväntat att det gick att springa nedför ett träd med den hastigheten. Alltid lika spännande och intressant att få studera dessa ekorrar...

Den nyfikna ekorren...

Något litet brunt och lurvigt kommer springande nere på marken, genom skogen mot mig, där jag sitter och väntar. Plötsligt reser detta bruna lurviga sig upp och spanar, i samma ögonblick ser jag att det faktiskt är en liten ekorre som n betraktar in mig noga. Sannolikt är detta lilla skogskrabat besvärad över min närvaro, nu när vinterförråden skall fyllas...

Sommarhäng...

I den tryckande sommarvärmen vilar en ekorre upp sig på en gammal tallgren. Även om tallskogen också blir varm en sommardag som denna, är ändå trädkronorna ett skydd mot den gassande solens varma strålar...