måndag 31 maj 2021

Spillkråkefamiljen...

Det är tydligt att det just nu är bråda tider för många av våra fåglar där ute i skog och mark. Speciellt de som är mitt i en häckning. Jag hade turen att få studera en spillkråkepar och deras hårda arbete med att mätta de små ungarnas näbbar. Här är några bilder från detta spännande möte...








söndag 30 maj 2021

Under uppsikt...

I en tät gran sitter en liten ekorre upplyst av vårsolens varma morgonstrålar. Noga betraktar hon fotografen, vad han gör och vad som är hans nästa drag. Helt orörd sitter hon på grenen, samtidigt som de små svarta ekorrögonen håller fotografen under ständig uppsikt. I skogen går det att möta få djur som lever upp till ekorrens söthet tycker jag...


lördag 29 maj 2021

I den blommande rypsen...

I den nu så vackert blommande rypsen lyser de gula blommorna intensivt och starkt i den sena kvällens dova ljus. Den karaktäristiska doften är mycket och stark och ger verkligen en känsla av att sommaren nu är här...


fredag 28 maj 2021

I den gamla ladan...

I den gamla ladan står den gamla gårdens ögonsten - en gammal Opel Rekord från sent 60-tal. En gång sannolikt det allra finaste som fanns här på gården, idag är den helt förfallen i glömskan. Dessa bilder tycker jag talar tydligt hur tidens tand sätter sina spår, även på våra moderna ting...



torsdag 27 maj 2021

Detaljer...

Det är alltid spännande att ha möjligheten att förkovra sig i gamla ting. Att få besöka platser som tydligt talar om tidens tand, där saker och ting berättar om en epok som inte längre är utan endast finns kvar i minnet. Ibland kan nästan känslan av att färdas tillbaka med tidsmaskin infinna sig när jag går runt och tittar på allt det gamla.

En fasad på en gammal byggnad berättar inte bara mycket om den svunna tiden, utan leder också tankarna in på djupare funderingar. Var växte det trädet som denna fasadplankan sågades ut ifrån? Vem sågade ut plankan? Vem spikade upp plankan på husfasaden? Hur såg omgivningen ut kring den här platsen när denna plankan spikades upp? När målades den senast om? Vem gjorde det? osv.

Att på en sådan här plats ge sig tid att vandra runt och fundera ger verkligen mycket näring åt fantasin, åt tankarna kring vart man själv kommer in i tiden och hur lång tid man egentligen har levt. Då är vi åter till tiden, men med utgångspunkten kring vad vi egentligen kommer in på tidsaxeln. Kanske var det inte konstigt att fotografen Sune Jonsson gjorde en bok om tiden ("Och tiden blir ett förunderligt ting
"). Jag tror verkligen att det är nyttigt att se sig själv och sitt eget liv i ett mycket större och vidare perspektiv, för att förstå hur kort vår tid egentligen är här på jorden. Jag tror nämligen att vi då förstår att vi bör uppskatta varje dag som vi vaknar. Det är kanske i samma ögonblick som vi faktiskt inser att en dag i livet faktiskt är en gåva. En gåva som vi egentligen själva styr över vad den ska innehålla och vad vi vill att den ska utvecklas till.

En planka, en kvist, en lysknapp, ett grässtrå - ja, allt detta kan ses som en detaljer här i världen. Men då måste ändå en dag vara en detalj i vårat liv? Oavsett om detaljen på en husfasad eller i livet är ful eller vacker så är det på något sätt en del av alltihopa. För det är just alla dessa detaljerna som ger oss helheten och skapar den värld och det liv vi lever. Utan dessa små detaljer finns egentligen ingenting!

Så nästa gång du går förbi ett gammalt hus, ett gammalt träd eller varför inte en gammal sten, fundera då över alla de detaljer som finns på den och tänk att varje detalj har sin tidsepok och sannolikt sin egen unika historia, precis som vi och våra liv...







onsdag 26 maj 2021

Fönster...

Ett fönster, ett enkelt och simpelt fönster!
Tänk vad det kan ge intressanta mönster och väcka tankar. När du sitter hemma i köket och tittar ut genom fönstret. Eller när du ligger i sängen och tittar ut genom fönstret. Ja, det är egentligen öppningen mot omvärlden och världen där ute, eller där inne beroende på vilken sida av fönstret som du står på. Men regniga dagar som denna (i alla fall här i Kolmården), kan den också vara en vacker tavla att titta på, då regndropparna målar sina spår, eller förvränger det som finns där utanför. Så ett fönster är ur mitt perspektiv så mycket mer än just bara ett simpelt fönster...



Lite blandade vårbilder...

Här kommer en serie med blandade vårbilder som jag gjort de senaste dagarna. Även om solen inte alltid visat sig har det ändå varit möjligt att "hitta" bilderna där ute i markerna, för även om dagarna ibland varit fyllda av regnskurar som avlöser varandra, har ändå kvällarna eller morgnarna varit fina. Våren är sååå underbar och vacker, tänk om vi kunde få stanna tiden just här och nu...













tisdag 25 maj 2021

I vårens vackra skymning...

... sitter den lilla svartvita flugsnapparhanen och sjunger sina vackra strofer. Låt aldrig dessa underbara vårkvällar ta slut, de är den allra bästa tiden på hela året...


Att komma väldigt nära...

Ett privilegium är att jag under hösten, vintern och den tidiga delen av våren har haft turen att få komma nära rådjuren, i dubbel bemärkelse. Att få studera rådjuren en längre tid, så att man tillslut vet vilka individerna är och att även ha förmånen att få komma dem fysiskt nära har varit spännande. Inte bara att komma närmare naturen och djuren utan även fotografiskt såklart.

Här kommer en serie där jag hade förmånen att kunna jobba med teleobjektiv och komma rådjuren mycket, mycket nära...






måndag 24 maj 2021

Springande älgko i vårsol...

Full fart framåt, samtidigt som vårsolen värmer den stora älgkroppen. En bild med panorering och kamerarörelse för att få till den lite mer måleriska effekten...


söndag 23 maj 2021

Spanande älgko...

En älgko spanar ut över hygget en tidig vårmorgon...


Torkel på hällmarken...

Den speltokiga tjädertuppen Torkel spelar uppe i hällmarksskogen. En till synes vanlig hällmark av många här i skogarna. Men denna hällmark är något helt annat än vanlig för Torkel. Detta är hans egna lilla kungarike i Kolmårdsskogens annars så vidsträckta skog...


lördag 22 maj 2021

Storlommarna samlas...

En tidig morgon samlas åtta stycken storlommar i en sjö här i Kolmården. De har som vanligt sina mycket speciella ritualer när en annan storlom anländer. Den nyligen anlända storlommen simmar fram till gruppen, bugar och gruppen bugar tillbaka. Efter att alla hittat sin plats i gruppen simmar de runt, runt i en cirkel, där de återigen bugar för varandra. Därefter sprider gruppen ut sig på en bred linje, med lagom långt avstånd till varandra. I samma ögonblick börjar också jakten på födan - fiskarna. Den breda linjen simmar sedan fram och tillbaka i sjön. När förmiddagen börjar lida mot sitt slut, börjar lommarna en efter en att lämna gruppen, för att strax därpå lyfta och bege sig till en egen sjö...



Silltruten i skogsgölen...

En bild som tydligt talar om ensamhet, vilket jag märkt att jag ofta återkommer till i mitt bildskapande. Här är silltruten tillsynes helt ensam i den lilla skogsgölen. Detta blev ett tänkvärt och mycket starkt fågelmöte i vårkvällningens varma solsken...


fredag 21 maj 2021

Älgparet ute på fältet...

Långt ut på det vidsträckta fältet syns älgparet tydligt i skymningen, då de står och smaskar på vårens primörer...


torsdag 20 maj 2021

En ny bild på storlommen...

Idag visar jag fram en alldeles färsk svartvitt bild på den fantastiska storlommen. I just det här ögonblocket reser sig storlommen precis framför mig och sträcker ut sina vackra, spetsiga vingar...


onsdag 19 maj 2021

En blå och en vit...

En bild på både blåsippa och en vitsippa, som på sina egna sätt berättar för oss människor att våren kommit.

Blåsippan, ett första tecken på att det finns liv nere i jorden, som efter en lång vinter hittar upp och visar sin skönhet.

Vitsippan, ett tydligt tecken på att markerna nu inte längre främst är bruna av vissna löv och fjolårsgräs, utan nu börjar bli gröna, med mattor av vita blommor, som säreget lyser upp i de mörka skogarna...



tisdag 18 maj 2021

Gryning med "kroknäbben"...

Sakta går solen upp och i torrakan sitter havsörnen och spanar ut över landskapets vidsträckta vidder. Kroknäbbar var det öknamn som rovfåglarna fick på den tiden då vi människor förföljde dem. Vid denna tidpunkt betalades det även ut skottpengar på rovfåglar och målet var en total utrotning av dem. Denna förföljelse upphörde tack och lov i början av 1900-talet.

Få saker kan i mitt tycke ge en sådan frihetskänsla, som ett möte med en stor havsörn som seglar fram med sina stora, vida vingar uppe i det blå. Eller som här sitter och spanar i det vackra gryningsljuset...


måndag 17 maj 2021

Flugsnapparen putsar sig...

På en tallgren sitter den lilla svartvita flugsnapparen och putsar sig noga...