På en skogsväg i skymningen...

På en skogsväg i skymningen vandrar en ensam tjädertupp vägen fram. Med utspända stjärtfjädrar visar han tydligt att det finns en rival av något slag i närheten. Ännu har han inte upptäckt min närvaro, men i samma stund han gör det kommer jag sannolikt också bli en rival. Att få möta dessa tjädertuppar ute i skogen är så fint. Det talar om en vildmark, en skog där djuren fortfarande lever...

I solskenet på den lilla bergknallen...

En bild som väcker minnen tillbaka till 2017, då jag hade flera fina möten med tjädertuppen "Ture". På bilden här så står han beredd på sin solbelysta lilla bergknalle och spanar, i samma stund som morgon solen reser sig över Kolmårdsskogens trädtoppar.

Det var verkligen fantastiskt fint att få uppleva Ture spela här på den lilla bergknallen. Samtidigt var det tragiskt, då skogen här hade huggits ned och Ture nog kände sig vilsen. Ensam var han också då det under våren aldrig kom några rivaler eller hönor för spel.

Det kommande året (2018) gick Ture ett tragiskt öde till mötes. Han hade spelat inte på berget, utan även på stigar och leder omkring berget. Många människor hade sannolikt blivit jagade och skrämda av denna arga tjädertupp. En vårdag kom därför kommunjägaren och sköt Ture, eftersom att han ansågs vara ett störande moment. Frågan är var Ture skulle ha spelat istället? En tjädertupp hör väl ändå hemma i skogen och vi människor borde ändå få anpassa oss, eller?

Stolt tjädertupp...

Idag visar jag fram en bild från ett möte med en mycket stolt tjädertupp. I skogens tysthet hör jag plötsligt ett välbekant ljud och sedan något som släpar i blåbärsriset. När jag vänder mig om står den här stolta tjädertuppen precis bakom mig, med utspända stjärtfjädrar och höjd näbb är han redo att anfalla om så behövs...

Nyfiken tjädertupp...

Kvällssolen strilar in i skogsgläntan mellan de täta granarna. Plötsligt kikar en tjädertupp in i den tilltänkta bilden. En bild från ett av alla mina möten med Torkel, den envisa lilla tjädertuppen som under en hel vår vaktade en bergknalle djupt inne i Kolmårdsskogen. Våren 2021 hade jag många, nära och fina möten med denna tjädertupp. Ibland saknar jag honom faktiskt, då jag passerar hans lilla bergknalle. Vad som egentligen hände med Torkel är oklart, då han året efter aldrig dök upp på samma bergknalle igen. Kanske blev det en för hård vinter, eller så blev han offer för räven?! En sak är dock säker, Torkel skapade många fina och oförglömliga möten som jag kommer bära med mig livet ut...

Kolmårdstjäder...

Idag visar jag fram en bild från ett gryningsmöte jag hade med en tjädertupp långt in i Kolmårdsskogens dunkla skogssalar. På en liten berghäll satt denna tupp och spanade ut över en liten mosse, samtidigt som ljuset sakta men säkert blev starkare. Kanske har just denna hällmark en gång i tiden varit en spelplats?! Längre bort i skogen satt nämligen ytterligare en tjädertupp och spanade. Att få möta dessa ståtliga tjädertuppar i vårskogen är verkligen både speciellt och en mäktig upplevelse...

Tjädertuppsilhuett i soluppgången...

I den brinnande soluppgången står en mycket bestämd tjädertupp och poserar på en sten. Ingen får komma nära hans plats! Den här platsen är ingen annans, utan bara hans och givetvis tjäderhönornas. År efter år återvänder han till just precis den här platsen för att rivaliserat mot de andra tupparna i här i skogen. Det gäller att vara starkast och vinna slaget mot de andra tupparna, för att slutligen få para sig med tjäderhönorna.

På något sätt tycker jag den svarta tjädersilhuetten är så fantastiskt fin i soluppgången och med de spretande träden i bakgrunden. För mig berättar den en historia om en vildmark som en gång fanns i betydligt större utsträckning här i Kolmårdsskogen...

"King of the hill"...

Här står kungen av den lilla kullen med tallskog. Han sträcker sig för att visa vem som bestämmer och vem som är "herren på täppan" i den här delen av skogen. Glömmer aldrig alla de konfrontationer jag hade med Torkel. Många bilder blev det och många härliga möten i min underbara Kolmårdsskog...

Ett nära tjädermöte...

Idag visar jag fram en bild från ett riktigt nära tjädermöte som jag hade en tidig vår för något år sedan. Vid det här tillfället gällde det att vara väldigt snabb med kameran, så att inte tjädertuppen fick tag i den. Det har tyvärr hänt att motljusskydd har slitits av och blivit spillror på marken...

Tjädermöte i svartvitt...

Visar idag fram en svartvit tjäderbild på tjädertuppen som jag kom att kalla "Torkel". Under våren 2021 hade jag många fina, närgångna och långa möten med denna tjädertupp. Dessa möten gav verkligen tillfälle att göra en och annan bild. Några har jag tidigare visat fram, andra har blivit liggandes i arkivet. Detta är en bild som exempelvis blivit liggandes och aldrig tidigare visats fram. Jag tycker att på denna bild poserar verkligen "Torkel" riktigt fint på sitt lilla berg, omsluten av den gamla tallskogen...

Ett litet huvud tittar fram...

Inifrån skogens dunkel, i den blå timmen ser jag plötsligt en ljus näbb mot himlen. I trädet ser jag sedan ett litet svart huvud som betraktar mig. Det är en tjädertupp som från sin gren sitter och spejar i det blå morgonljuset. Vilket underbart möte ute i skogen i det allra första gryningsljuset...

Spelgalen tjädertupp...

När jag kommer gåendes genom skogen i skymningen blir jag uppvaktad av denna vackra, men något spelgalna tjädertupp. Vi hade många möten det året och han fick tillslut även ett namn - Torkel. Det senaste året har jag dock inte sett eller hört Torkel något. Han ihärdiga beteende och ilska kanske tillslut gjorde att en räv tog honom, vem vet?!

Skog, tjädertupp och solnedgång...

Sakta rör sig solen ned mellan träden. På en plats djupt inne i den gamla skogen sitter en tjädertupp och vaktar sitt lilla berg. Jag hade turen att få möta honom på just den plats han vaktade med sitt liv, för att inte inte hans rivaler skulle komma och ta platsen ifrån honom. En plats som är väl värd att vakta, då det sannolikt är här som vårens spel kommer att äga rum.

Jag tycker denna bilden på tjädertuppen Torkel blev så fin, han sitter och tittar på den vackra solen som lyser in i mellan träden i den gamla fina skogen, precis den miljö jag vill uppleva då jag tar en sväng i skogen...

Skogen betraktas...

Visar idag fram en bild från ett nära tjädermöte. Den här tjädertuppen som jag bara kom att möta en gång var väldigt stillsam och lugn. Han satt ofta på en stubbe och betraktade skogen runt honom. Jag kunde därför inte låta bli att göra en svartvit bild på denna tjädertupp, som här på bilden just betraktar sin vackra skog...

Tjädermöte...

En bild från ett möte med den spelgalna tjädertuppen "Torkel" som här under en tidig vår drog omkring i Kolmårdens skogar. För att göra den här bilden gällde det att vara snabb, då han fick syn på någon så satte han av i full fart för att visa vem som bestämde på den lilla berghällen...

Tjädertider...

I den vårtid som nu råder, inne i de dunkla Kolmårdsskogarna är det inte alls otroligt om du springer på en speltokig tjädertupp. Ofta kan man både se och höra dem på håll, men ibland dyker de upp både snabbare och mer oförutsett än man kunnat ana. Här kommer två bilder från ett möte jag hade för några år sedan med en mycket revirlysten tupp som försvarade sitt berg med hull och hår...

Tjädertuppen i kvällsljuset...

I det sena skymningsljuset gör sig tjädertuppen "Torkel" redo för nattens/den tidiga morgonens tjäderspel och duellerande med andra tuppar. På den här bilden står han uppe på sin berghäll och vaktar. Hans näbb sträcker sig mot ljuset och han försöker göra sig stor och otäck.

Genom åren har jag haft många fina möten med denna tjädertupp. Det är verkligen jätte-roligt att få möta honom på våren, när tjäderspelen drar igång. Det är då han vaktar sin fina berghäll som mest intensivt...

Bakom tallarna...

Bakom tallarna, i det tidiga morgonljuset vandrar en tjädertupp fram längs en berghäll. Det är vår och speltiden är nu. Här vandrar han längs berghällen fram mot den spelplats där han snart skall göra upp med sina rivaler om vem som vinner tjäderhönorna i den här delen av Kolmårdsskogen...

Tjädertuppen och solfläcken...

En ensam tjädertupp sitter i den tidiga morgonen på en klipphäll och spanar ut över skogen. Stillheten här i skogen är minst sagt slående. Det är verkligen något extra att få möta denna stora, svarta fågel på det här viset.

I samma stund som jag sitter här och tittar på den vackra tjädertuppen, bryter solen igenom molnen och färgar en tall precis framför denna tjädern alldeles orange-röd. En solfläck på den gamla tallen och så den svarta tjädertuppen i bakgrunden, vilket samspel det blev. Givetvis kunde jag inte låta bli att göra den här bilden...

Tjädermöte i soluppgången...

På en liten berghäll, intill en myr i den vackra soluppgången möter det blå nattljuset det gula dagsljuset från solen. Plötsligt tittar en ståtlig tjädertupp fram bakom en av tallarna. Ett oväntat, men mycket stämningsfullt tjädermöte i den vackra Kolmårdsskogen...

Tjädermöte...

En bild från en mycket tidig morgon, precis i blåtimmens början. En tjädertupp sitter på en berghäll och spanar ut över skogssalarna. Just den här morgonen hittade jag fyra tuppar, inte alls långt från varandra som just satt och spanade. Det är alltid lika spännande att vara ute i skogen under tidiga vårmorgnar och se vad som händer...