Det djupnande augustimörkret faller inte hårt, utan vävs samman med skogen. Till skillnad från försommarens ljusa vakenhet bär denna sensommarkväll på ett mjukt, tätnande lugn där skuggorna tar mer plats för varje minut som går. Luften är sval och doftar av fuktig mossa och tall.
Genom att röra kameran mjukt under exponeringen suddas de skarpa linjerna ut. Trädstammarnas vertikaler och markens dunkla grönska smälter samman till svepande stråk av djupblått och skugggrönt. ICM-tekniken gör att bilden slutar vara en ren avbildning av träden; den blir istället ett avtryck av själva stämningen och den förflyttning i tiden som augusti innebär. Det är ett försök att fånga ögonblicket då dagen tystnar och låter skogens tysta, svepande mörker ta över...
