Storlommarna konfererar...

Ett gäng med storlommar möts och konfererar med varandra, innan morgonjakten börjar. Jag har skrivit om detta tidigare, men det är så fascinerande. Jag vet inte hur många gånger jag upplevt detta, men jag är lika fascinerad varje gång över denna fågels mystiska och märkliga beteende. Det är nästan lite spöklikt på något underligt vis, så även denna morgon...

Någon smyger i skogens dunkel...

Någon smyger inne i skogens dunkel. Mellan kvistar och träd är det något som rör sig fram. Snabbt, smidigt och elegant rör det sig. Plötsligt stannar det upp framför mig - det är en vacker räv som rör sig i skogen. Nu har hon dessutom fått syn på mig. Det blir ett hastigt möte, men jag hinner göra några snabba bilder innan hon drar vidare in i mörkret...

Råbocksmötet...

Inne bland ris och grenar står en råbock och stirrar på mig. Först ser jag den inte, men när den rörde sig lite så kunde jag utan problem urskiljer de välkända konturerna. I kvällsljusets ljumma ljus ser den fina bocken ut att trivas mycket bra. Dock är han kanske inte är helt nöjd med min närvaro. Bilden tycker jag fick en liten målerisk touch, vilket var meningen, då jag tycker att det passar den här bilden...

Kvällsdoppet...

Den här bilden gjorde jag under ett kvällsdopp i en av alla de sjöar vi badar i här i Kolmården. Just den här gången blev det ett kvällsdopp och jag hade givetvis även denna gången med mig undervattenskameran, för att se om jag inte kunde göra någon spännande bild.

Det här blev resultatet, en kvällshimmel fotad från undersidan av vattenytan, med uppstickande Notblomster och en skräddare som låg och vilade på vattenytan. Bilden blev aningen annorlunda, men jag tycker ändå att den så fint visar hur en vacker sommarkväll kan se ut, inte minst från ett småkryps perspektiv...

Kronhjortar...

En bild från ett snabbt morgonmöte med tre kronhjortar - en hind och hennes två kalvar. Sommaren har varit en bra period för dessa kalvar, då de ser ut att ha vuxit till sig riktigt ordentligt. Givetvis är det viktigt att de äter upp sig innan kylan snart kommer smygandes och hösten sakta övergår till vinter. Det är alltid lika spännande att få möta skogens eget spöke - kronhjorten, inte minst i hemmaskogen här i Kolmården...

I den bistra vintermorgonen...

I den bistra vintermorgonen står ett ensamt rådjur långt ut på fältet i det blå morgonljuset. Här ute finns det lite grönt att äta och som vuxit sig frodigt under det tidigare snölagret. Många gånger är bilder på djur extrema närbilder, vilket inte behöver vara fel. I mitt tycke behöver inte djuret alltid vara särskilt stort i bilden för att den ska bli spännande...

Sädesärlan stirrar på mig...

Omgiven av glitter och solljus vandrar den lilla sädesärlan fram och tillbaka på stranden, i jakt på något ätbart. Precis platt på marken ligger jag och följer hennes rörelse med precision. Plötsligt stannar hon upp och stirrar rakt in i mitt objektiv - kaaadiiink! säger det om kameran och jag gör bilden.

Jag tycker den här bilden har så mycket sommar med sig i det guldfärgade kvällsljuset och den lilla sädesärlan som hör sommaren och värmen till. Det är inte ofta det går att komma såhär nära, men med tålamod och envishet går allt...

Det vakande ögat...

Inne i snåret, bland de väldiga tallarna ser jag älgkon gå och beta på de spröda, nyutslagna knopparna. Jag stannar till med bilen och gör mig redo, då hon plötsligt börjar att gå mot mig, där jag nu sitter blick stilla. 

Jag rör inte en fena, då älgkon börjar komma riktigt nära mig, samtidigt som hon då och då tar en tugga av någon gren som sticker ut framför henne. Bakom den gamla björken stannar hon till och äter av en nedfallen tallgren.

Försiktigt lyfter jag kameran och ser genom sökaren att hon står där på andra sidan tallen och äter, samtidigt som hon hela tiden har ett vakande öga på mig. Även örat närmast mig är uppspärrat och hon lyssnar noga. Helt klart vill hon vara beredd utifall jag skulle utgöra en fara för henne. Jag är något odefinierat som hon helt klart vill ha koll på.

Det är dock ingen fara, jag sitter nämligen helt stilla i mitt bilsäte och fotograferar. Strax börjar älgkon känna sig bekväm, då hon inte ens reagerar på kameraljudet längre. Denna gången blev det verkligen ett riktigt nära älgmote...

Mitt i "morgonkissen"...

Helt perfekt står råbocken ute på det dimmiga sädesfältet som nu morgonsolen lyser upp med sina gyllene solstrålar. Direkt ser jag tillfället och lyfter snabbt upp kameran för att göra bilden. Wow tänker jag - vilket ljus och vilken bild!

Såhär i efterhand upptäcker jag varför råbocken stod stilla och var så samarbetsvillig - jag lyckades fånga ögonblicket då han utförde "morgonkissen". Ändå tycker jag att bilden blev lite rolig och kan därför inte låta bli att visa fram den...

Morgonritualen...

På morgonen strålar storlommarna ofta samman. Det går aldrig innan att veta vilken sjö de behagar jaga i, bara att detta kommer att ske.

När sedan ljuset återkommer kommer storlommar flygandes och landar i sjön där morgonens jakt ska ske. Sakta simmar den nyss anlända storlommen fram till de andra, bugar sig och sedan simmar de alla runt i en ring. En sorts ritual jag aldrig slutar att förundras över.

Denna morgon skedde det vid två tillfällen, då sjöns "fasta" storlomspar blev uppvaktade av två ensamma individer. Gissa om jag njöt av att få uppleva och studera denna magiska ritual även om jag sätt den hundratals gånger tidigare?

Älgmötet i blå timmen...

Jag möter den lilla älgkalven i den blå timmens härliga ljus. Nyfiket står den lilla älgen bakom ett snår och tittar intensivt på mig. Länge står vi båda två som förstenade och studerar varandra. Jag med kameran i högsta hugg och älgkavlen med sitt stora ansikte.

Plötsligt rycker det till i den lilla älgen - älgkon ropar inifrån skogen. Försiktigt vänder sig den lilla kalven huvudet bort från mig och börjar trava med stora kliv in mot skogen. Kanske ses vi igen någon gång - den lilla älgkalven och jag. Men då kanske den istället är en ståtlig tjur eller vacker ko, vem vet?

I dimman...

Ute på det vidsträckta sädesfältet går två rågetter. De har hållit ihop en tid och ofta stått här på fältet. Nästan varje morgon här på sommaren då jag varit ute har de stått och ätit på samma fält. Den här morgonen, med dimman och det skira blå ljuset tycker jag att allt harmoniserade så fint att jag inte kunde låta bli att göra bilden...

Nyfiken men bestämd stenknäck...

En bild från ett nära och fint möte med en stenknäck i skogen. Denna fågel är mycket fascinerande, då den på något sätt alltid håller sig i bakgrunden, men plötsligt utan att du anar det så sitter den bara där och spanar på dig. Stenknäcken är verkligen en favorit och att ha den häckande i skogen intill huset varje år är riktigt spännande. Jag är verkligen fascinerade över blicken i den här bilden - hur den "lilla" fågeln riktigt stirrar på mig...

Ute på fältet...

Ute på det vidsträckta kornfältet står en stor och ståtlig råbock och studerar mig noga då jag fotograferar honom. Ett magiskt fint rådjursmöte i den vackra sommarmorgonen...

Trastsångaren inne i vassen...

Långt ut i vassen sitter den lilla trastsångaren och sjunger för full halls. Mitt första och enda möte med denna riktigt underhållande fågel. Hoppas att jag får samma möjlighet till nästa vår igen...

Högst upp i grantoppen...

Högst upp i den lilla granen sitter en liten sparvuggla och studerar mig noga, då jag kommer vandrandes längs stigen i skogen. Här uppe i den lilla grantoppen har den lilla ugglan bra utsikt, då han/hon vilar sig. Jag blir alltid lika glad när jag har turen att få möta dessa små rovfåglar ute i skogen...

Rådjur i morgonljus...

I det skira morgonljuset ser jag en välbekant skugga längre bort på fältet som står och iakttar mig. Snabbt, men försiktigt lyfter jag kameran och gör bilden. Samtidigt ser jag hur den vackra morgonhimlen försiktigt får en rodnande färgton...

Förvånad grävling...

I sensommarkvällen möter jag flera traktorer som åker skytteltrafik mellan tröskan och bondgården. Det har varit varmt och torrt en tid, därför är det nu hög tid att ta in säden innan regnet kommer. Långt ute på fältet ser jag att rådjuren påpassligt går och äter av spillet som blivit då tröskan lastat över säden i traktorvagnarna.

Men vad är det som rör sig snabbt längre ut på fältet? Är det inte en grävling? Mycket riktigt, en grävling som är ute på sin vardagliga kvällsrunda, men som något förvånat upptäckt att säden nu är borta. Nu är hon helt exponerad här ute på fältet. Hon stannar upp och ser sig något förvånat omkring - "Vad sjutton är det som har hänt här?". Ett högst oväntat men roligt möte med denna förvånade grävlingen denna ljumma sommarkväll...

Storlommen startar...

En bild från ett fint storlomsmöte, en tidig högsommarmorgon. Just den här storlommen verkade aldrig ha någon partner, men kom till den lilla sjön och fiskade med ett annat storlomspar. En tid senare då de simmat några vändor i sjön beslöt sig denna storlom för att lämna och flyga vidare till en annan sjö. När storlommen startade var jag beredd med kameran och gjorde den här bilden på den när den startade på den spegelblanka vattenytan...

I kvällsljuset...

I det guldfärgade kvällsljuset sitter en nyfiken lavskrika och studerar på mig. Ingen tvekan om att denna fågel är nyfiken på om jag har något ätbart med mig. Givetvis vill den i så fall att jag delar med mig. I det orange-gula solljuset framträder de vackra stjärtfjädrarna riktigt fint. Ett magiskt möte med en fågel jag hoppas på att snart få återse...