I all stillhet sitter hon längst ut på en av den gamla knotiga ekens grenar och spanar. Det är verkligen inte ofta man ser en sparvuggla i en ek, men här i den gamla skogen finns det plats för alla trädsorter. Det råder inget tvivel om att jakten är i full gång och att hennes sista energi för den här natten går åt till att försöka hitta ett sista byte, innan det blir dags att vila.
Trollskogen jag befinner mig i är hennes sanna hem. För här i dunklet, bland de gamla trädens knotiga grenar kan hon "försvinna" för bytet och låtsas vara en del av de gamla träden. När sedan tillfälle ges slår hon till icke ont anande. Ett mer stämningsfullt möte med den lilla sparvugglan är svårslaget...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar