Det var en tidig septembermorgon när jag gav mig ut med kameran. Luften var krispig och landskapet låg fortfarande inbäddat i morgonljusets blå ton.
Längs vägarna visade sig snabbt att höststräcket var i full gång. Det myllrade av ormvråkar – de trängdes nästan på fälten och satt tätt i rad längs viltstängslen, redo för sin resa söderut.
Många av dem nyttjar vägkanterna på ett väldigt strategiskt sätt. De sitter tålmodigt och spanar i hopp om att morgontrafiken ska lämna ett lättåtkomligt skrovmål efter sig, som en påkörd hare.
När jag passerade stängslet lade jag märke till den här vråken som satt helt orörlig och blickade ut över den svängda vägen samtidigt som de första bilarna rullade förbi. Det var ett fantastiskt ögonblick i morgondiset som jag helt enkelt var tvungen att fånga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar