En krispig oktoberkvällar, precis när solen började sjunka och ge ett mjukt, dämpat ljus satt jag i soffan intill fönstret och bläddrade i en ny fotobok som jag köpt. Då solen var påväg ned var det ett så fint ljusspel, vilket fångade min uppmärksamhet för ett ögonblick. Plötsligt lade jag märke till en rörelse. Där, på en gren precis utanför huset, landade en skata. Det var ett sånt där ögonblick när tiden verkar stanna upp en stund.
Jag visste att jag behövde vara snabb. Skatan är ingen fågel som sitter stilla länge, så jag smög fram kameran som låg på ett bord bredvid mig och gjorde den här bilden innan hon flög vidare bort över trädtopparna. Jag ville fånga den nyfikenhet som tydligt lyste i skatans blick – vad tänkte den på där den satt? Kanske var den nyfiken på vad som hände här inne i värmen, bakom huset fönster?
I mitt tycke är skatan en väldigt fotogenisk och underskattad fågel. Se bara på de skarpa kontrasterna i dess fjäderdräkt och hur de olika nyanserna av blått och grönt kommer fram i vingarna när ljuset träffar dem på rätt sätt. Jag är så glad att jag lyckades fånga den här bilden av denna vackra fågel just i det här magiska ljuset. Bilden blev också en påminnelse om att bilden kan finnas precis där vi minst anar det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar