En kväll i maj förra året fick jag detta oförglömliga skymningsmöte. Jag fann denna älgko mitt i rapsfältet, där hon stod och betade av den nysådda och blommande grödan. Det var ett sällsynt tillfälle att få observera henne på så nära håll.
Men hennes omedelbara obekvämlighet med min närvaro var tydlig, för efter en lång, granskande blick, valde hon att långsamt dra sig en bit längre bort på fältet. Den detalj som jag hela tiden återkommer till i denna bild är hennes långa ögonfransar, det är så fascinerande tycker jag. Visst är hon vacker?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar