Plötsligt stannade jag till och tänkte, nää, nu är jag verkligen iakttagen! Jag såg mig omkring och en bit bort på ett träd såg jag en tydligt liten silhuett sittandes på ett omkullblåst träd. Där satt en skogsmård precis blick stilla och spanade på mig. Försiktigt lyfte jag min kamera, riktade den långsamt mot skogsmården, fokuserade och gjorde några bilder. Den satt kvar, jag var precis påväg och skulle ta ytterligare några bilder då skogsmården sprang iväg in bland grenarna. Typiskt tänkte jag, då hann jag inte få några fler bilder. Men lika snabbt som hon försvann, så kom hon tillbaka igen, hoppandes över grenarna på det omkullfallna trädet.
Denna gången var hon ännu mera nyfiken. Hon ställde sig och tittade på mig med sina djupt mörka ögon. Sakta lyfte jag kameran, fokuserade och istället för att springa iväg igen så reste hon sig upp och tittade på mig om möjligt ännu mera nyfiket. Jag gjorde ytterligare några bilder på den nu på bakbenen spanande skogsmården. Så otroligt söt liten varelse att få möta såhär på morgonkvisten ute i skogen. Ibland har man verkligen turen på sin sida...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar