En förmiddag i mars sitter en liten sparvuggla och betraktar mig med en noggrann blick. När jag väl vänder mig om och fokuserar på den med min kamera, så upptäcker jag att den nu lagt huvudet på sned. Jag tror faktiskt inte att det går att bli mycket sötare än så här?!
Strax utanför skogsbrynet står en liten älgtjur och festar frenetiskt på de små trädens spretiga grenar. En föda söt och god för en liten älgtjur...
I slyskogens dunkel vandrar skogens konung långsamt fram, samtidigt försöker morgonljuset sakta hittar sin väg fram mellan träden...
En svartvit bild med det skuggspel som bildades på isen, när solen lyste genom skogen en solig och fin vårdag...
En bild på den hökugglan som under vintern besökte oss här i Kolmårdsskogen...
Ut från skogen kommer lappugglan i full fart flygandes på mycket låg höjd över fältet...
Ett möte med en liten älgkalv i den blå timmen. Den här älgkalven var inte alls orolig som älgar oftast är när de ser att en människa är i närheten, utan stod och betade på sina grenar helt obemärkt. När jag ser på bilden är det tydligt att en älgkalv inte har de "rätta" älgproportionerna på sin kropp. Den långa halsen saknas och framför allt är både mulen och öronen en storlek för stor. Detta gör att en älgkalv när den tittar såhär som på bilden får ett lite komiskt utseende. Men givetvis är den söt såklart...
Här är två bilder från imorse då jag hade ett möte med (för mig) årets första tranpar, som vandrade omkring på ett fält i skogen. Den ena bilden är för solen orkade belysa fältet och tranorna. Den andra är från när solen lyste starkt på tranorna och de lyfte för att flyta vidare.
På något sätt blir jag alltid så glad över att se tranorna så här tidigt på våren och givetvis höra deras rop. Ett möte med tranor är verkligen ett underbart fint vårtecken...
... kikar en ståtlig älgko på mig med sin speciella och frågande blick. Sannolikt undrar hon vem det är som betraktar henne, då hon går och betar av de goda "slybuskarna" i morgonljusets varma strålar...
Morgonens starka guldljus får älgen att skutta till av glädje. Kanske är det en glädje över att den kalla vintern är över och den stundande våren återkommer, med allt vad det innebär för en älg...
Sakta vandrar den stora älgen fram längs fältet, för att mycket snart nå fram till den väldiga skogen. I samma stund bryter solen horisonten och färgar himlen över skogen alldeles orange-gul...
I det kraftigt forsande och strömmande vattnet står en sothöna och letar efter mat. Den ihärdiga kylan skrämmer henne inte alls. Uthålligt och målmedvetet står hon där och letar efter något ätbart, en kamp för överlevnad i den stränga vintern. Då och då byter hon till en ny plats för att se om hennes lycka är större där...
Två bilder från ett sagolikt spännande och nära möte med den stora grå lappugglan. Uttrycket hos denna uggla slutar aldrig att fascinera mig...
Den jagande lappugglan landar bestämt på en av alla staketpinnar. Med fokuserad blick på sitt byte håller hon balansen...
