Det finns något magiskt med de där tidiga morgnarna när dimman sakta drar fram över fälten. Landskapet tystnar, färgerna tonas ned och världen krymper till det som finns precis framför en. Dimma är på något underligt vis alltid tacksam att fotografera i, den skalar bort brus och lämnar kvar ren stämning. Men kanske störst - den skapar en mystik genom landskapet som jag tror alla tilltalas av.
När jag stod framför de här träden (pil) var det som att betrakta något helt annat än bara stammar och grenverk. I det dämpade ljuset tog fantasin över, och formerna förvandlades till ett mystiskt väsen som reser sig ur marken – eller kanske tentakler från något urgammalt som gömmer sig nere i jorden. Som fotograf är fantasin ofta ett av mina viktigaste verktyg för att bygga en bild och ge den liv.
Samtidigt bär den här bilden en ren och grafisk styrka. De svarta, spretiga linjerna som skär igenom den mjukt grå fonden skapar ett avskalat uttryck som jag verkligen fastnade för i samma ögonblick som jag gjorde den. Det blev en bild som inte bara väcker funderingar och historier, utan som också står stadigt i sin egen form och uttryck...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar