Maghår...

När jag befinner mig i vattnet för att fota det som finns både över och under ytan kan jag inte låta bli att rikta kameran upp mot ansiktet, fast en bit under ytan. Resultatet blev denna bild där maghåret utgör förgrunden till ansiktet, nästan som att jag hade två lager med skägg. Ansiktet - ja det påminner nog mer om ett troll än om mig. Ibland måste man såklart få ha lite roligt också...

Det mystiska skogsrummet...

Idag visar jag fram en bild som för mig beskriver det mystiska skogsrummet och en väldigt speciell plats här i Kolmårdsskogen. Denna glänta är på något sätt trolsk och känslan av att stå vid den här lilla glänta och spana, är att jag alltid känner mig betraktad av någon eller något. Jag har medvetet gjort denna bild med kamerarörelse för att bättre få fram en målerisk och känsla i den...

I trollskogen...

En svartvit bild från den småländska trollskogen. Mitt bland markvegetationen, där det är lite öppnare, står ett av alla de olika trollen som bor på den här platsen i skogen. Han ser hotfull ut och pekar med sin trollstav mot mig.

Ögon som tittar på dig finns överallt i den här trollskogen, mellan träden står trollen nästan på rad och studerar noga alla de som vågar sig in och besöka platsen...

Trollskogens vakt...

Den småländska trollskogen vaktas noga vid skogsbrynet, av stortrollet själv. Många är vi som ändå väljer att trotsa stortrollet och vandrar in i skogens dunkel. Trollskogen med sitt höga berg är en vacker plats att uppleva och inte minst alla de troll som bor här inne i skogen...

Iakttagen...

Vid en skogssjö, i väntan på storlommen känner jag mig iakttagen. Sakta vrider jag huvudet lite - Men vad är det för något som står och spanar på mig där bakom träden? Med lite fantasi så kan man möta både det enda och det andra när man är ute i skogen. Visst är det så att man ser det man vill se!

Inne i den gamla skogen...

Det går aldrig att veta vad som håller koll på dig inne i den gamla skogen...

Gulsporren och skogsväsendet...

I sommardagens sista ljus reser sig gulsporren stolt i det guldfärgade ljuset. Men vad är det som sträcker sig fram bakom denna blomma? Kanske ser du det jag ser - ett skogsväsen...

Två ögon i snön...

Det snötäckta vinterlandskapet ligger tungt över Kolmården. I solens starka sken gnistrar den kritvita snön, endast två mörka ögon syns genom det vita täcket...

Trollets cykel?

På en liten skogsväg ute i Kolmårdens djupa och mörka skogar fann jag denna röda cykel. Med lite fantasi skulle den kanske kunna tillhöra något av alla de trollen som bor här i skogarna och temporärt parkerats på den här platsen efter en liten cykeltur?

Den gamla skogens troll...

En bild från den gamla skogens troll som i en slänt satt och lurpassade på mig...

Trollskogen...

En bild från en vacker och nästan sagolik plats i Kolmårdsskogen. Ett besök vid den här platsen gör att man gärna tittar sig en extra gång över axeln för att se om möjligen ett av John Bauers troll kanske smyger efter. Igenom ravinen flödar också bäcken fram i full fart...

Ansikten jag mött i skogarna...

Det är inte alls ovanligt att jag möter dem, utan i bland dyker de bara upp framför kameran. Plötsligt är det som att de bara träder fram och stirrar på mig med sina väldiga ögon eller sin intensiva blick.

Inte heller går det att säga var de finns, för de finns överallt. I träden, isar, stenar, vattenfall och vatten. Ibland lite mer framträdande än vid andra tillfällen. Men borde jag bli rädd? Absolut inte! 

Detta är mina egna väsen, de finns där för att jag ser dem och för att min fantasi låter min hjärna skapa dem. Fantastiskt inspirerande att få skapa dem med kameran och låta dem bli motiv i mina egna, personliga naturbilder...

Bilder från trollskogen...

Några bilder från en nyfunnen plats i Kolmårdsskogen. En trolsk plats med skogar som mer eller mindre känns som hämtade från Bauers sagovärldar. Här är några första bilder från platsen.

Efter att ha tillbringat cirka 4 timmar här så började det att skymma och det var dags att bege sig tillbaka till bilen. Men på vägen tillbaka kändes det som att skogen på något sätt var hemsökt...

Kolmårdsskogen - den mörka farliga skogen...

Kolmården - ja, inte blir man förvånad att detta förr i tiden var en fruktad och på många håll en ökänd skog. Djupt fruktad för sina farligheter, mörker och kuperade terräng, vilket gjorde den idealisk för farliga rövare och banditer. Myterna om Kolmårdsskogen och dess invånare är många och väl omskrivna. De olika myterna berättar om allt från skogsväsen, häxor, troll och rövare till vargar och vildsvin.

För en person var det förr i tiden (och kanske även nu) sannolikt mycket skrämmande att vandra in i en skogs mörka trädsalar och sannolikt något få egentligen ville göra helt frivilligt i Kolmården. De här skogarna passerade man bara om man verkligen var tvungen!

Många delar är idag mycket ljusare efter skogsbrukets väldiga framfart i regionen. Men så finns det också vissa delar som glömts kvar eller av annan anledning sparats. De känns ofta som gammelskog och ger mycket troligt en fingervisning om hur skogarna här i Kolmården en gång i tiden var och upplevdes för de som passerade eller levde här.

Den kuperande och täta skogen sätter snabbt fart på fantasierna, vilket jag såklart försöker använda i mitt bildskapande. Jag trivs bra här i skogarna. Här finns mina platser där jag i lugn och ro kan återhämta mina krafter och framför allt arbeta fram mina bilder...

Den vita näckrosen och skogens ögon...

Det mörka Kolmården...

Platser, det finns platser här i Kolmården som berör. De berör mig på ett sådant sätt som gör att jag inte glömmer bort dem. Kanske är det för att det kan kännas olustigt att vara där, eller att platsen känns som att den är direkt hämtad ur någon av Bauers sagor?!
Anledningarna är säkert både olika och många, men en sak är i alla fall säker, de berör mig och jag trivs att vara här. Jag trivs att vandra runt bland träden, mossorna, stubbarna och bara släppa loss min fantasi i bildskapandet.

I det här inlägget visar jag några bilder från just det mörka Kolmården. Platser som inte alltid känns så gästvänliga eller kanske direkt trevliga att vara på, men ändå lockar fram mina fantasier om troll, vättar och annat oknytt. Titta gärna på bilderna flera gånger och fundera över ordentligt vad du hittar i dem... 

Trädet, ängen och det okända...

Långt in i skogen finns en äng, på den ängen står ett träd. Vid trädet finns en sten och precis intill stenen finns ett okänt ting som liknar ett djur. En bild, ett minne och plats från Mullsjöskogen...

Skogstroll...

1601 inlägg!

Idag publicerar jag mitt 1601 inlägg här på bloggen. En del inlägg har varit längre, som artiklar eller längre diskussioner med utvecklande av mina tankar kring foto, andra bara små korta eller till och med bara en bild med en rubrik.

Hur som helst så ser jag mig som en aktiv fotograf, då jag mer eller mindre använder nästan all min lediga tid till att skapa bilder och vara ute med kameran. 2018, dvs. förra året så hade jag inte mindre än 371 inlägg här på bloggen. Det är mer än ett inlägg varje dag!

Jag tänker fortsätta att vara en aktiv fotograf och fortsätta med att skapa mina personliga bilder av naturen...