torsdag 21 augusti 2025
Gråhägermötet...
söndag 10 mars 2024
Ingen hägring...
onsdag 11 oktober 2023
Hägermötet i den varma sommarmorgon...
Det är inte ofta man får tillfälle att se något liknande, än mindre fota en gråhäger på det här viset, då de brukar vara väldigt skygga och ta till flykten innan jag ens hunnit lyfta kameran. Denna gråhäger poserade fint på grenen där hon satt och satt kvar länge, länge. Det hela blev till en mycket oförglömligt möte denna sommarmorgon...
fredag 12 november 2021
En hägring vid sjön...
Som en hägring, sitter hägern på en stor gren som sträcker sig ut över vattnet vid bäckens mynning. Det råder ingen tvekan om att fokusen hos denna graciösa fågel är på det försiktigt förbiströmmande vattnet och om det simmar något i det.
Stillheten vid det här mötet var så ljuvlig och jag tycker verkligen att bilden andas ett sådant där lugn, som går att uppleva en tidigt morgon ute i naturen...
onsdag 27 januari 2021
Hägermötet...
En sommardag då ett regnoväder drog fram över Kolmårdsskogen, hade jag ett mycket sällsamt möte med en gråhäger som satt och tittade på mig i en torraka...
onsdag 23 december 2020
Hägermöte...
På en sten ute i den lilla bäcken sitter en häger och vilar sig. En bild från ett mycket när och fint hägermöte i Kolmårdsskogarna...
lördag 12 september 2020
Gråhäger i sommarsol...
Kvällen är ung, allting i den lilla viken är precis lugnt och stilla. Vattnet ligger precis spegelblankt och inte en enda krusning syns till. Solen som nu står lågt över trädtopparna lyser in i viken med sitt varma ljus. Plötsligt från ingenstans kommer en ensam gråhäger flygandes. Den flyger med lugna vingslag förbi mig, samtidigt som den målas orange-röd av sommarsolens varma solstrålar...
tisdag 28 juli 2020
Hägermöte...
onsdag 27 februari 2019
Likt en hägring...
En stund senare sträckte hägern på sig och i ett ögonblick gick den istället nere i strandkanten. Här är några bilder från ett stilla och spännande hägermöte i den blå timmen...
onsdag 15 augusti 2018
måndag 23 juli 2018
Häger i regnoväder...
torsdag 24 maj 2018
fredag 18 november 2016
Storfrämmande från Mullsjö
Under lördagskvällen hade vi även fina och närgångna möten med vildsvin i fullmånens klara sken. En upplevelse jag tror vi alla sent kommer att glömma.
Jag tror man kan summera helgen med att den var riktigt spännande och att det för oss var väldigt roligt att få visa Kolmården och dess mytomspunna skogar för Terje och Malin. Redan nu ser jag fram emot nästa besök från Mullsjö och hoppas då även kunna visa ännu fler spännande platser.
Tusen tack Terje och Malin för att ni valde att komma och hälsa på och hoppas att ni hade lika trevligt som jag och familjen!?
Här är mina bilder från helgens besök...
lördag 27 augusti 2016
Den solande gråhägern
torsdag 12 maj 2016
Kristi himmelfärdshelg i södra Sverige
fredag 18 september 2015
En underlig sommarkväll...
Detta tillfälle var ju unikt, detta kunde jag helt enkelt bara inte missa!
Efter att ha velat en stund fram och tillbaka, kom jag ändå fram till att jag trots allt skulle bege mig ut en sväng. Med kameran på axeln och en låda med några smörgåsar i handen, hoppade jag in i bilen och åkte iväg mot fältet där jordugglan brukade visa sig på kvällarna.
Efter en stund kände jag mig ännu sämre. Detta kanske ändå inte var så smart att tvinga sig ut på det här sättet. Plötsligt fladdra något till strax bakom bilen... vad var det där tänkte jag, fattas bara att ugglan sitter på biltaket nu. Då blir det svårt att få med sig några bilder hem. Försiktigt tittade jag ut genom fönstret och där, mitt på vägen satt en gråhäger och spanade. Jag fattade ingenting... de brukar ju vara skygga och försvinna, innan man ens hunnit upptäcka dem. Inte den här gråhägern, den satt mitt på vägen och tittade. Inte hade den upptäckt mig heller. Försiktigt stack jag ut objektivet genom det nedvevade fönstret och gjorde några bilder.
Hägern tog ett par steg närmare mig, tittade sig omkring och tog ytterligare några steg närmre. Jösses tänkte jag, det här händer bara inte...
Så plötsligt när jag hade tagit några ytterligare bilder så hoppade hägern rakt upp i ren förskräckelse, samtidigt som den skrek till högt. Den hade nu sett mig och flög därmed i ren panik iväg, ut över fälten.
Jag lutade mig tillbaka och andades ut. Vilken grej! Men ingen kommer någonsin att tro mig. Vilken tur att jag fick några bilder. Då svischade något till framför vindrutan, vad var det tänkte jag... Det visade sig vara en kärrhök som jagade lågt över fälten och hade missat att det stod en bil just här. Vidare ut över fälten flög den runt och plötsligt började den att ryttla i dimman, precis i solnedgångens orangea ljus. Även detta tillfälle lyckades jag få på bild. Strax därefter, när mörkret hunnit svepa in det dimmiga landskapet kom så jordugglan och sedvanligt satte sig i den döda björken, strax intill där jag stod parkerad. Inga problem att lyckas få några bilder på den heller, när den satt i trädet och spanade helt orädd, både på mig och ut över fälten efter något att äta.
Fantastiskt vilken härlig kväll det blev tänkte jag när jag åkte hem, samtidigt som adrenalinet pumpade i hela kroppen. Men lådan med smörgåsarna stod kvar på sätet bredvid mig och huvudvärken... ja, den hade sedan en tid försvunnit helt.
Mina vänner, kanske har jag funnit ett nytt botemedel mot huvudvärk och trötthet - viltskådning med närgångna djur!?