Solnedgången vid Vätterns strand...

Idag visar jag fram en landskapsbild som hör våren till - försommarkväll vid Vätterns klippiga strand. Sakta sänker sig solen ned bakom Västergötland, då jag står på Östgötastranden vid Vättern och blickar ut över denna mytomspunna sjö. Oemotståndliga och härliga färger blev det denna försommarkväll. En plats, ett minne och kanske en av årets allra starkaste och vackraste kvällar. Vilken tur att kameran var med så att det gick att fotografera och föreviga detta underbara ögonblick...

Mitt i "morgonkissen"...

Helt perfekt står råbocken ute på det dimmiga sädesfältet som nu morgonsolen lyser upp med sina gyllene solstrålar. Direkt ser jag tillfället och lyfter snabbt upp kameran för att göra bilden. Wow tänker jag - vilket ljus och vilken bild!

Såhär i efterhand upptäcker jag varför råbocken stod stilla och var så samarbetsvillig - jag lyckades fånga ögonblicket då han utförde "morgonkissen". Ändå tycker jag att bilden blev lite rolig och kan därför inte låta bli att visa fram den...

I dimman...

Ute på det vidsträckta sädesfältet går två rågetter. De har hållit ihop en tid och ofta stått här på fältet. Nästan varje morgon här på sommaren då jag varit ute har de stått och ätit på samma fält. Den här morgonen, med dimman och det skira blå ljuset tycker jag att allt harmoniserade så fint att jag inte kunde låta bli att göra bilden...

Den ensamma lilla tallen...

På en höjd, med utsikt över den vackra sjön Vättern står en ensam liten tall. Utan något annat träd i närheten står den lilla tallen och blickar ut över det förföriska vattnet. På den här platsen är syns några av de allra vackraste solnedgångarna och är du riktigt tyst hörs även vindens viskande ljud mot de branta klipporna...

Rådjur i morgonljus...

I det skira morgonljuset ser jag en välbekant skugga längre bort på fältet som står och iakttar mig. Snabbt, men försiktigt lyfter jag kameran och gör bilden. Samtidigt ser jag hur den vackra morgonhimlen försiktigt får en rodnande färgton...

Älgarna i det blå morgonljuset...

I den tysta natten smyger tre mörka skuggor omkring ute på fältet intill björkskogen. Det är tre stora älgar som är ute på åkerfälten för att se om där finns något gott att äta. När morgonljuset sakta smyger sig på rör de sig försiktigt mot skogsbrynet, för att kunna lämna fältet när morgonljuset snart blir starkare.

Älgen är verkligen en mästare på att hålla sig undan och inte visa sig. Den här gången lyckades jag ändå överlista tre stycken och fick dem dessutom på bild. Jag älskar verkligen att få möta dessa stora och fantastiska djur och att få fotografera dem...

Dimma och sol vid Ågelsjön...

Den tjocka dimman ligger som ett tjockt täcke över Ågelsjöns vatten. Dimman rör på sig sakta, åt väst då det blåser lite försiktigt. Fukten nästan hänger i luften och det känns som att kroppen blir blöt av dimman. I samma ögonblick som sommarsolens starka strålar orkar sig över det väldiga berget i norr, lyses hela Ågelsjön upp i ett orange-gult sken. Det hela blir till en nästan sakral upplevelse då landskapet och dimman lyser i denna färg. Händelsen blir till något riktigt vackert, som givetvis måste fotograferas...

Mötet med "det stora blå berget"...

Så kom kvällen och vi svängde in på en parkeringsplats för att njuta av utsikten från en för oss helt ny plats. Det var i samma ögonblick jag klev ur bilen som jag mötte "det stora blå" berget. En helt fantastisk vy som jag aldrig tidigare upplevt. Stora berg hade jag sett på en semesterresa till alperna när jag var en liten pojke, men det här kändes större på något sätt.

Givetvis kunde jag inte annat än att föreviga ögonblicket från mitt första möte med ett stort berg här i Norge. Jag var helt utom mig av beundran och fascination. Utan någon vetskap om vad som skulle komma senare på resan så var detta bara början...

Sommarnatt vid ån...

I väntan på att få se något djur komma, sitter jag vid den lilla åns strandkant. Sakta håller sommarnatten på att förvandlas till dag, men i skogen tar det lite längre tid för ljuset att strila ned mellan trädkronorna.

Alla morgnar är inte dimmiga, utan en del är också riktigt klara och fina med hög frisk luft. Det här var en sådan morgon, då det var hur friskt och skönt ute som helst. Jag tror visserligen att det bara var 5 grader varmt, men det kändes ändå varmare.

Att sitta ute på natten på det här viset är verkligen riktigt spännande och inte minst en vacker upplevelse på många sätt. Skogen är på något märkligt sätt precis som i sagorna. Allt är tyst och med lite fantasi så går det att föreställa sig hur trollen sakta vandrar omkring djupt inne i bland träden.

Givetvis ville jag föreviga det här ögonblicket och visa er alla hur vacker skogen är på natten. Det blå ljuset har ännu inte övergått till det mer gula dagsljuset. För mig är det blå ljuset det allra vackraste och bästa ljuset att få fotografera i...

Soluppgång över det fuktiga landskapet...

Det är verkligen fantastiskt vilka vackra morgnar vi har haft en tid nu. Jag har blivit rejält bortskämd med dimma och fantastiska färger i samband med soluppgången på morgonen. Idag visar jag fram en bild från just en sådan morgon, där den varma solen riktigt tränger igenom dimman och fukten ute på fälten. På något sätt är det så vackert med den fuktiga och "daggiga" spindelnäten på det här fältet som just i år står i träda. Givetvis kunde jag inte låta bli att göra en bild på detta magiskt vackra landskap...

I den täta dimman...

Försiktigt reser sig solen över trädtopparna och lyser med full kraft ned genom den täta dimman. I samma ögonblick förvandlas ljuset till orange, istället för blått som det var strax innan. I dimman syns plötsligt två kronhjortar som vandrar omkring i den höga säden. Ett fullkomligt magiskt ögonblick att få sed dessa ståtliga hjortar som silhuetter i den täta dimman och i detta fantastiska ljus...

Kornfältet i gryningen...

Sommarnattens mörker håller sakta på att försvinna, då morgonsolen sakta, sakta höjer sig över trädtopparna och lyser ned på de vidsträckta sädesfälten. Jag har alltid fascinerats av kornfälten, som med sina långa strån ser så otroligt inbjudande och mjukt ut. Naturligtvis är de långa stråna sannolikt ganska så stickiga, men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av dess sädesfält.

I gryningen, då dimslöjorna ligger täta över fältet och daggen tynger kornaxen, blir landskapet så stilla och vackert, inte minst i det röd-orangea morgonljuset som bildas i samband med att solen går upp i den täta dimman...

Sommarnatt, älvdans och älgtjur...

Ute på det vidsträckta fältet där älvorna dansar för fullt, står en älgtjur och spanar. Den goda rapsen som växer här ute på fältet lockar ut skogens konung i sommarnatten. En fantastiskt stämningsfullt möte får jag i den härliga sommarnatten...

Varma sommarnätter...

Idag visar jag fram en bild på hur vacker Kolmårdsskogen är i samband med solens uppgång, en varm och tryckande sommardag. Älvorna dansar över det spegelblanka vattnet, tills solen stiger och skingrar älvornas dans över sjön. Det guldfärgade ljuset ger naturen en nästintill magisk stämning och den tryckande värmen kommer direkt i samband med solens varm strålar. Även om det är varmt och ibland outhärdligt, vad vore sommaren utan dessa fantastiska dagar?

Bävermöte...

Att vara ute en stilla och klar sommarnatt är något riktigt speciellt. I mitt fall också det jag i vintermörkret riktigt längtar efter. Även om temperaturen kan sjunka och vara under tio grader dessa morgnar, så är de ändå något alldeles, alldeles extra. Luften är klar och djuren är i princip i rörelse överallt.

En natt för några dagar sedan då jag var ute, hade jag lyckan att få möta en bäver som kom och simmade förbi mig där jag satt vid strandkanten i mörkret. Nästan helt ljudlöst passerade hon förbi mig, medan jag satt och fotograferade i det vackra sommarnattsljuset...

Älgtjur i försommarnatten...

I försommarnatten står en älgtjur och spanar ute på ett fält. I samband med att det börjar skymma lite, vandrar älgarna ut på sädesfältet för att äta av den färska och goda växtligheten.

Plötsligt står han bara där framför mig och ser sig lite oroligt omkring. Älgtjurarna är ofta försiktiga och tar inga onödiga risker, då väntar de hellre med att äta tills de känner sig helt säkra. Precis som många gånger tidigare blev detta ett riktigt stämningsfullt och härligt älgmöte...

Uttermöte i det blå morgonljuset...

En tidig, kylig vårmorgon hade jag turen att få möta en utter. Precis då jag befann mig intill en liten bäck hörde jag plötsligt hur något plaskade i bäcken och blev såklart nyfiken. Nere i det kolsvarta och kalla bäckvattnet for en utter omkring i jakt på något. En liten fisk eller kanske en padda, jag hann faktiskt aldrig riktigt uppfatta vad det var. Plötsligt satt han bara där en lite bit framför mig och tuggade på något. Ett helt magiskt möte med uttern som satt och åt på sitt byte i det blå morgonljuset...

Råbockssilhuetten i guldljuset...

I ett buskage inne i en hage smyger en råbock försiktigt omkring. Precis i samma ögonblick som kvällssolen lyser rakt mot mig i en öppning i buskaget, dyker råbocken hastigt upp som en silhuett mot det gyllenfärgade kvällsljuset. Under flera sekunderar står han precis blickstilla och tittar på mig. Jag tar givetvis tillfället i akt och gör bilden här i inlägget. Ett lite mystiskt, men fint möte med råbocken denna ljumma vårkväll...

Älgen i kvällssolen...

I den härliga och varma majsolen visar plötsligt en älg upp sig på ett litet fält. Så lugnt och fint går hon där och betar på den färska växtligheten. Då och då tittar hon upp för att se att jag är kvar och att jag inte har kommit henne för nära. Så länge hon inte blir störd så finner hon utan tvekan den här platsen harmonisk, eftersom att här finns både mat och värme. När solen försvinner väntar ännu en kal och lite bister vårnatt.

Samtidigt som hon studerar mig så rör det sig i gräset. En liten fälthares öron sticker upp och får utgöra en del av den oskarpa förgrunden i bilden och skapar därmed ytterligare dynamik i bilden. Vilken underbar vårkväll detta blev!

Omberg i skymningsljus...

I skymningsljuset sticker Omberg ut i Vättern likt en stor svart tunga. Bakom hjässan på den höga branten försvinner ljuset försiktigt, då dag sakta övergår till natt. Känslan blir sällsam och aningen övernaturlig då detta berg bereder ut sig som en stor svart skugga i Vättern. Den intensiva kvällsrodnaden på himlen förstärker såklart känslan. Samtidigt som vågorna piskar mot klipporna där jag står, blir Omberg en allt mörkare och mörkare skugga. Omberg - Östergötlands vackra naturpärla intill Vätterns kalla och djupa vatten, vilken plats!