Nyfiken men bestämd stenknäck...

En bild från ett nära och fint möte med en stenknäck i skogen. Denna fågel är mycket fascinerande, då den på något sätt alltid håller sig i bakgrunden, men plötsligt utan att du anar det så sitter den bara där och spanar på dig. Stenknäcken är verkligen en favorit och att ha den häckande i skogen intill huset varje år är riktigt spännande. Jag är verkligen fascinerade över blicken i den här bilden - hur den "lilla" fågeln riktigt stirrar på mig...

Den färgstarka stenknäcken...

Stenknäckens starka färger lyser nästan i morgonsolen, då den sitter på en gren och värmer sig. På något sätt tycker jag att denna fågel påminner om de fåglar som finns i de tropiska länderna. Jag är verkligen glad att jag år efter år får ha stenknäcken som gäst här på tomten. Den skygga stenknäcken är verkligen ett fint inslag tycker jag. Ibland har man tur och får se dem sitta vackert i solljuset, som den gången då jag gjorde den här bilden...

I det skira ljuset mellan träden...

I det skira ljuset mellan träden sitter en stenknäck på en gren. Här mellan de stora trädens grenar orkar inte solens intensiva ljus ned ordentligt. I skogen är det därför alltid lite svalar och därmed får denna "herre" vara ifred från den mest intensiva sommarvärmen. Även om detta kan betraktas som en "vanlig" sittbild på en fågel så fångas jag av ljuset här i bilden, både i bakgrunden, men också det ljuset som träffar den vackra stenknäckens fjäderdräkt...

Bakom tallbarren...

Bakom en tallgrens barr sitter den skygga stenknäcken och spanar nyfiket på mig. Han följer mig med blicken intensivt och låter sig inte tappa mig ur sikten en bråkdel av en sekund. Givetvis är han både nyfiken och mycket varsam över mig och undrar såklart vad jag är för "filur" som sitter här i skogen. Några knäppande "tick!" hörs från honom där han sitter och spanar. Stenknäcken med sin stora och starka näbb är en riktigt fin fågel, till och med en av mina favoriter. Dessvärre är det inte alltid så lätt att fotografera, men denna gången tycker jag det gick riktigt bra...

Den vackra stenknäcken...

I hemmaskogens dova ljus gömmer sig den vackra stenknäcken. Någonstans i närheten häckar de, då de uppehåller sig i min hemmmaskog väldigt ofta. Alltid lika roligt att få möta denna vackra fågel...

Gäspande stenknäck...

I precis samma ögonblick som jag gör bilden på stenknäcken, öppnar han sin väldiga näbb. I mina ögon ser det ut som att han gäspar. Sannolikt är det heta sommarvädret den egentliga anledningen till att han öppnar näbben på detta sättet...

Den försiktiga stenknäcken...

Stenknäcken är verkligen inte som "andra" fåglar. Den är mycket försiktig av sig och sitter länge och studerar området, innan den vågar exponera sig. Bakom grenar och trädstammar studerar den fotografen därför mycket länge och noga, ibland flyger den till och med iväg, för att börja om att studera mig från en annan vinkel. Här är en bild på en mycket misstänksam, men nyfiken stenkäckshane...

Den personliga bildskapandeprocessen

Att fotografera och skapa bilder är för många kanske bara ett sätt att fördriva tid, någon ser det som en rolig hobby, någon annan som sitt levebröd. Oavsett vilket tror jag att bildskapandet förr eller senare leder till ett visst allvar i skapandeprocessen, om intresset kvarstår vill säga. Själv känner jag helt klart att kameran och bildskapandet blivit något jag är helt beroende av. Mitt fotograferande och bildskapandet ger mig alltid nya krafter. Att få tänka bild och sedan skapa just min egen har blivit lika viktigt för mig som att andas! Det är helt enkelt någonting jag inte skulle kunna klara mig att vara utan.

Vad som betecknas som en bra bild är naturligtvis högst subjektivt. Visst finns det bilder som sticker ut och tilltalar mer än andra. Bilder som på något sätt sticker ut och ”lyser” framför ögonen. Även om jag betecknar mig som naturfotograf, är en bra bild inte ekvivalent med ett fångat ögonblick eller ett sällsynt djur. Nej, att skapa bilder är för mig en inre resa, en resa där jag för varje bild utvecklas vidare, inte bara bildseendet utan också på det personliga planet. Jag lär helt enkelt känna mig själv bättre och bättre för varje ny bild som jag gör.

Bildskapandeprocessen, där jag hela tiden strävar efter att göra just mina bilder, gör även att jag lär känna helt nya sidor hos mig själv, både rädslor, svagheter, styrkor och sådant som jag tidigare inte alls visste om mig själv. De olika egenskaperna hos mig får jag arbeta med och tro mig när jag säger att dessa faktiskt syns i mina bilder. Tyvärr tror jag att många i sitt bildskapande är allt för fixerade vid att ta en ”kanonbild” och därmed missar denna personliga bildskapandeprocess. Andra arbetar med det dokumentära och därmed jagar de runt efter de sällsynta arterna och de plötsliga och unika ögonblicken. Men vad säger egentligen ett artporträtt på ett redan känt djur? Dessa bilder har vi redan sett både en, två, tre och kanske till och med hundratals gånger, ändå fortsätter vi att göra just dessa bilder, varför då?!

Många gånger ser jag också fotografer som gärna riktar kameran åt samma håll som någon annan fotograf, kanske de då inte är medvetna om det personliga bildskapandet, utan gärna försöker göra som ”alla” andra. Hur ofta ser vi inte en bild från ett betalgömsle, som ser exakt likadan ut som en tidigare besökande fotografs bild? Går det verkligen inte att göra något personligt eller ta detta vidare på något sätt?

Det är här någonstans som jag tycker det är viktigt att stanna upp och fundera vad jag själv egentligen vill med just mitt fotande!? Det är dock viktigt att komma ihåg, att vilket svar man än finner på denna frågan, så är det inget som är mer rätt eller fel än det andra. Det är helt upp till dig! 

Varför fotar du? Vad är en bra bild? Varför är just den bilden du tänker på en bra bild?
Hur kan jag utveckla mitt bildskapande så att jag gör bilden på mitt sätt, med min egen unika prägel?

Som naturfotograf kommer också frågan förr eller senare att dyka upp; vad är egentligen naturfoto för någonting?! Är det en jakt efter bilderna på de sällsynta arterna, orörd natur, eller är det en jakt på bra bilder? Ja, inte ens denna fråga tycks enkel att besvara.

Oavsett vad du står och hur du tänker med just ditt bildskapande, så tror jag att jag att du i allra högsta grad bör funderar över just ditt eget bildskapande. Enkelt uttryckt är det processen vidare i ditt bildskapande. Att funderar på varför jag väljer en specifik vinkel eller varför jag väljer att göra på ett visst sätt och inte på ett annat. Till slut kommer du med all sannolikhet just ditt bildskapande värkas fram och du vet plötsligt varför du gör just som du gör. Denna process har inget givet slut, utan är något vi bildskapare förmodligen kommer hålla på med resten av livet?!

Utan tvekan tänker jag fortsätta att arbeta med mitt bildskapande, fortsätta att ta just mina egna bilder och utveckla detta vidare. Detta kommer göra att jag för varje tillfälle lär känna mig själv allt bättre och bättre. För den inre resan är just det som jag har kommit fram till är det som kanske är det allra viktigaste för mig i mitt bildskapande...

Vinterfåglar

Visar några bilder från arkivet på vinterfåglar...

Stenknäcken på besök

Här om veckan hade jag finbesök hemma i trädgården. Det var två stenknäckar som kom och gästade matningen. Det är mäktigt att se denna vackra fågel med sin kraftiga näbb. Det sägs att näbben har en kraft på 50 kp, vilket säkert går åt för att krossa en körsbärskärna. Som tur är den ganska skygg av sig, annars hade man fått passa fingrarna.