Rådjur och Östra Eneby kyrka...

Över det dimmiga fältet vandrar ett ensamt rådjur fram. Bara silhuetten syns av henne. Bortom dimman skymtas Norrköpings utkant i form av Östra Eneby kyrka. Bilden gjorde jag en riktigt stilla och fin morgon i början av oktober...

Nötkråka i höstfärger...

I en väl utstuderad och noga vald tall sitter en nötkråka och spanar. På den här platsen vet hon att det finns gott om mat. Ett riktigt härligt möte med en fantastiskt vacker fågel i de sprakande höstfärgerna...

Juvelen i vassen...

Som en lysande blå juvel sitter den lilla kungsfiskaren på en sälgkvist i vassen och spanar efter sitt favoritbyte - spiggen. Det lilla diket verkar vara fullt av denna småfisk. Gång på gång dyker den lilla fågeln ned i det iskalla vattnet och hämtar sig ett byte. Det tillhör verkligen inte vanligheten att få möta denna lilla fågel såhär nära, men på grund av det hårda vädret var denna kungsfiskare mycket stationär, vilket gav enastående möjligheter till att fotografera, som denna bild...

Skatorna...

Några skator leker i den klängande murgrönan. Skämt åsido, en bild på en målning som återfinns i Norrköpings industrilandskap. Jag tycker den var riktigt fin och även gjorde sig bra som bild, framför allt i svartvitt...

Fiskmås...

Intill det brusande vattenfallet sitter en fiskmås på klippan och spanar sig omkring. En bild inifrån Norrköpings hjärta - Industrilandskapet och därmed ett exempel på hur en naturbild kan se ut ifrån Norrköpings "urbana" miljö...

Sidensvansen och nyponet...

På ett stängsel med taggtråd sitter en fågel med frisyr och ett nypon i näbben. Denna bestämda fågel har nu bestämt sig för att nyponet minsann ska ned i magen, men bäret är lite för stort. Problem uppstår och länge sitter denna fågel och trilskas med detta bär, innan det slutligen glider ned genom den vidöppna näbben. En bild från ett annorlunda men humoristiskt möte med den vackra sidensvansen...

Raaaaap...

En bild på den vackra kungsfiskaren som här ätit mängder med små spigg och inte kunde hålla rapen tillbaka. Skämt åsido, bilden gjorde jag i samma ögonblick som kungsfiskaren svalde den lilla fisken och den försvann ned i magen...

I flykten...

En bild på den lilla, vackra kungsfiskaren då han kastar sig iväg från den lilla grenen. Allt går blixtsnabbt och är över på bara någon sekund. Här syns tydligt hur vacker den lilla fågeln är med sin blåa fjäderdräkt...

Akrobatik...

Den akrobatiske kungsfiskaren dyker i full fart ned i vattnet efter ett byte. Den guldfärgade eftermiddagssolen ackompanjerar skådespelet med sin full kraft. Det starka solljuset gör verkligen att alla vackra blå nyanser i fjäderdräkten träder fram och kungsfiskarens enormt vackra prakt träder fram...

Som en liten blå projektil...

I skymningen dyker den lilla kungsfiskaren plötsligt ned i det iskalla, blå vattnet i det djupa diket, för att fånga sitt byte. Allt jag hinner se är en liten blå projektil. Allt går blixtsnabbt och är över på bara några sekunder. Med kamerans hjälp hinner jag fånga detta snabba ögonblick...

Den koboltblå ryggtavlan...

På en liten gren intill vattnet sitter den "lilla juvelen" - kungsfiskaren. Den koboltblå ryggtavlan lyser med sin intensiva blå, ljusa ton. Kanske är denna lilla fågel med sin tropiska karaktär vårt lands allra vackraste fågel?!

Lyckad jakt...

Med fångst i näbben kämpar den lilla kungsfiskaren med all kraft för att komma upp ur det iskalla vattnet. I den stora, svarta näbben har den fångat en liten spigg, som den suttit på vasstråt och spanat efter under en lång tid, innan den dök ned i det iskalla vattnet. Denna gången gick det bra och jakten gav ett riktigt fint skrovmål för den lilla fågeln...

Med en slemmig spigg i näbben...

På en liten gren sitter den vackra kungsfiskaren och "bollar" med sitt byte. I näbben ligger en slemmig liten spigg, som kungsfiskaren dödar genom att slå hårt i grenen den sitter på. Genom att slänga den lilla fisken får den sedan spiggen i rätt riktning för att glida ned i det lilla gapet. Det är helt klart en upplevelse att få se den vackra lilla kungsfiskaren jaga...

Kungsfiskaren fokuserar...

I det svaga ljusskenet från senvintersolen sitter en kungsfiskare i vassen på en liten gren. Härifrån kan han ostört fokusera på den spegelblanka vattenytan nedanför. Där nere under ytan finns bytet. Plötsligt byter "kungen" position på grenen och börjar titta intensivt ned i vattnet. Han gör sig beredd att dyka ned i vattnet, men inser att det faktiskt var falskt alarm den här gången. Nu är det bara att börja om, att återigen sätta sig tillrätta på grenen och påbörja en ny jaktomgång...

Kungen landar...

Först hörs ett kort vasst visslande ljud "zii", sedan syns ett litet blått streck lågt över vattenytan fram till en liten vassrugge. En kungsfiskare landar här på sitt favoritvasstrå. Nu inleder han jakten på sitt byte nere i det porlande vattnet. Här är det ingen is eftersom att vattnet hela tiden cirkulerar. Ett mycket flott möte med den lilla juvelen...

Det kliar...

Det kliar så fruktansvärt i ansiktet. Hur söt kan man egentligen vara?

Kattugglans små ungar...

I några små träd sitter en kattugglefamilj och lapar värme från den gyllene kvällssolen. Ett fint möte som hela tiden iakttas av mamma kattuggla, som sitter lite längre bort. En dag då jag besöker dem sitter två av ungarna tätt, tätt intill varandra för att hålla värmen i det kylslagna vintervädret.

Det är inte första gången jag upplever detta, men på något sätt är det varje gång så fint att få se kattuggleföräldrarnas små ungar. Det allra finaste de har och det som de bryr sig allra mest om just nu. Inte alls svårt att relatera till det egna föräldraskapet och mina egna barn.

De första veckorna som kattuggla verkar inte särskilt spännande, då de mer eller mindre verkar gå ut på att sitta och invänta mörkret, då mamma och pappa kommer med mat. Men snart är de gamla nog att ge sig av själva. Nu är de åtminstone så pass stora att de kan byta träd själva och hitta en avskild plats där de får vara ifred, men ändå få värme från solen...

Festande nötkråka...

Uppe i en klyka, i den gamla lönnen sitter en nötkråka och festar på en kotte, som hon precis hämtat från den väldiga cembratallen. Lite mat och så det guldfärgade kvällsljuset verkar göra denna nötkråka riktigt nöjd...

Nötkråkan i flykt...

Den underbart vackra nötkråkan flyger här och hämtar en kotte från den väldiga cembratallen. Bilden blev en flyktbild med kamerarörelse, då nötkråkan passerade förbi mig med sitt nyfångade byte i näbben. I bakgrunden syns också de fina höstfärgerna. En annorlunda men spännande bild i mitt tycke...

Gott Nytt År!

Med den här bilden, på de tre älgarna som är påväg vidare i soluppgången, vill jag önska er alla ett riktigt Gott Nytt År!