Skogens ansikten...

En svartvit bild från skogen, där skogens olika ansikten visar sig. Både snälla och inte så snälla figurer syns tydligt i bilden. Jag tycker att denna bild passade bra såhär i mörka hösttider. Den här bilden är gjord i svartvitt och med kamerarörelse, också kallat ICM (Intentional Camera Movement)...

Bokskogens höstprakt...

Visar idag fram ett antal bilder från en bokskog i dess fulla höstprakt. Även om det skira ljuset är speciellt på våren i bokskogen då löven slår ut, så är även de starka färgerna något väldigt speciellt en höstdag i samma bokskog. Marken är täckt av ett brun-rött lager av löv och de löv som sitter kvar på bokträden berättar om en tid i bokskogen då hela höstens färgpalett gick att hitta.

Det är så svårt för mig som är van vid de stora tallskogarna här i Kolmården, att inte fascineras av bokträdens blå-vita stammar. De är verkligen helt underbara i det härliga kvällsljuset och ser näst intill ut som vålnader som svajar eller sträcker ut sina tentakler.

Som ni märker så finns det mycket att skriva och berätta om dessa vackra skogar, men jag tror att ingen riktigt förstår detta förrän man själv har stått där i bokskogen, en höst eller vår och upplevt den fantastiska prakt och känsla som går att finna där...

Här följer några bilder som berättar om min upplevelse i en bokskog i full höstprakt...

Snöoväder i bokskogen...

En svartvit bild från den gamla bokskogen, då snöovädret drar fram med kraft mellan de väldiga träden...

Snöväder i bokskogen...

En serie bilder från en mycket snöig gammal bokskogen utanför Tidaholm...

Den lilla fågelungen...

Idag visar jag inte mindre än sju bilder från bokskogen i Habo, där jag hade ett väldigt fint och nära möte med en liten gärdsmyg och hennes ungar...

Den mörka bokskogen...

Åter ett besök i bokskogen...

Det var länge sedan sist, men för en liten tid sedan blev det åter ett besök i den fina bokskogen här i norra Östergötland, som jag hat skrivit om tidigare här och här i bloggen.

Under bokträdens täta kronor trivs jag bra. Ljuset här i skogen är fantastiskt så här års. Ett väldigt försiktigt och skirt ljus är det enda som orkar leta sig ned i skogen, genom trädens täta lövverk. På den här platsen är det dessutom inte alls svårt för fantasin att triggas. Skogen här är väldigt, väldigt vacker och säregen för omnejden samtidigt som den också är fylld av mystik. Här finner jag dock en oro som är svår att sätta fingret på...

Den vackra bokskogens baksida

Den vackra bokskogen jag skrev om i gårdagens inlägg har också en baksida, till och med en ganska så mörk sådan. Omnejden är platsen för ett par ouppklarade mord, de så kallade "Regnamorden". Det ena mordet utspelade sig 1809, mordet på prosten och prostinnan Söderman. Det andra och kanske kusligaste var mordförsöket på kolaren Adolf Sköld, som utspelade sig i en kolmila i norra delen av denna bokskog (lyssna på en intervju med Nils Bäcklin i SR om "Regnamorden").

Att det råder en speciell tyst, kuslig och moloken stämning inne i bokskogen, kommer den som besöker denna plats snart att upptäcka. Det är inte alls svårt att föreställa sig vålnader som rör sig mellan träden i den dunkla bokskogen. Denna plats har mycket både otäcka och spännande ting att berätta om. Kanske kan du höra trädens viskningar om du vågar sätta dig alldeles tyst, djupt inne i bokskogen?!

Den stora bokskogen

I norra Östergötland ligger Sveriges nordligaste bokskog. För alla er som bor i södra Sverige är detta säkert inget speciellt, då det finns bokskogar lite här och var i södra delen av landet. Men här upp i Kolmården är det mest gran- och tallskog och därför känns denna bokskog som något alldeles extra.

Bokskogen har ett speciella ljus som jag tycker är helt unikt och inte kan sluta att fascineras av. Den här bokskogen bjöd även på ett rikt djurliv, så det blev många fina djurmöten, med bland annat spillkråka, bofink och dovhjort. Att vandra runt här i skogen tog verkligen hela dagen, så det hade börjat mörkna, då det blev dags att fara hem igen.