Ismantorp, en plats med mystik...

Ismantorp är en plats jag nog aldrig riktigt kommer att få kläm på tror jag. På något vis finns det så mycket konstiga frågetecken kring platsen och dess historia. Känslan här är ödslig, övergiven, bister, ja till och med sorglig och den gör mig illa till mods. Men på något vis trivs jag ändå bland stenarna och de gamla torrakorna. Ännu mer trivs jag av att sitta på det lilla fiket och dricka riktigt kokkaffe, samtidigt som jag blickar ut över platsen och funderar - vad hände här egentligen...

Ismantorp - En plats med känsla av liv och död

På min Ölandsvistelsen blev det även ett besök vid Ismantorps fornborg. En för mig helt ny plats, som jag av någon anledning missat under mina tidigare besök på ön. Ismantorp är en vacker, men mycket speciell plats. Känslan av både liv och död var utan tvekan väldigt påtaglig när man vandrade runt på platsen. Gick man nära borgen var det inte svårt att känna andetagen från döden, medan livet frodades och visade sig från sin vackraste sida bland träden längre ifrån fornborgen. 

Tydligen har denna borg och plats aldrig någonsin var bebodd, kanske det beror på platsens mycket speciella karaktär och den obehagliga känsla platsen bitvis inger?!