Den nyfikna spillkråkan...

En bild från ett hastigt skogsmöte med en mycket nyfiken spillkråka. Här på den gamla björken satt hon så fint i morgonljuset, då jag passerade förbi. I samma stund som hon fick syn på mig så hoppade hon runt trädet och satte sig på baksidan. Men ganska snabbt hoppade hon tillbaka igen och satte sig som på bilden. Misstänker att det var den bästa positionen om man är nyfiken och vill studera fotografen noga...

Galen spillkråka...

En bild på en spillkråka som en dag här i höstas satt utanför vårt hus och ropade. Givetvis var kameran nära till hands och jag kunde såklart inte låta bli att göra bilden på denna stora och vackra hackspett. På den här bilden tycker jag uttrycket gör att denna fågel ser något galen ut där han sitter på trädet...

Att se vad som händer bakom huvudet...

En bild på vårt lands allra största hackspett - spillkråkan. Här satt denna ståtliga hane på en gammal tall och letade efter insekter att äta. Plötsligt tittade han sig omkring och det var då jag gjorde den här bilden. Som synes så ser denna fågel även ganska så bra vad som händer bakom huvudet. Spillkråkan är verkligen otroligt vacker i sin kolsvarta fjäderdräkt med endast lite rött på huvudet...

Spillkråkemötet...

Jag hör några kraftiga knackningar på det fallna trädet en bit framför mig. Plötsligt hoppar en stor svart fågel fram och poserar framför mig, precis vid rotvältan. Den kolsvarta spillkråkan tittar åt mitt håll, ropar och fortsätter sedan med sitt sökande efter föda i sprickorna i det fallna trädets bark. Det var minst sagt spännande att få följa vår största hackspett på så nära håll, i den vardagliga jakten på föda...

Spillkråkan ropar...

Spillkråkan ropar med sitt säregna läte genom den vackra, grönskande vårskogen...

Spillkråkefamiljen...

Det är tydligt att det just nu är bråda tider för många av våra fåglar där ute i skog och mark. Speciellt de som är mitt i en häckning. Jag hade turen att få studera en spillkråkepar och deras hårda arbete med att mätta de små ungarnas näbbar. Här är några bilder från detta spännande möte...

Spillkråkorna...

Den gamla rotvältan blev till en lekplats för ett spillkråkepar...

Spillkråkornas lek...

Det är alltid lika roligt att "prata" med spillkråkorna när man är ute i skogen. De är egentligen ganska nyfikna och trevliga fåglar, till och med en av mina favoriter att få stöta på ute i skogarna.

Just den här dagen hade jag ett gäng med spillkråkor som trummade och lekte med varandra. Givetvis kunde jag inte låta bli att svara dem. Nyfikna som de är passade de på att göra några förbiflygningar över mig i det röda morgonljuset...

Rapport från Kolmården #2

Sommaren är nu över och istället har hösten satt full fart. Det märks verkligen, då skogen har tystnat och fågelsången inte längre ekar i skogens alla salar.

Tittar jag tillbaka på den här sommaren så känns den lite annorlunda, den har varit kall och egentligen blev det aldrig någon sommar med värmebölja, som jag tror att många av oss ändå hade hoppats på.

De lite kyliga sensommarmorgnarna har däremot bjudit på fina dimmor, med många fina djurmöten. Jag kommer till exempel aldrig att glömma den morgonen då jag hade möte med två bävrar, storlommar, kungsfågel, fälthare och tjäderhöna med ungar. Allt detta under en och samma morgon!

Inte heller kommer jag att glömma de fina älgmötena som jag hade under tidiga och dimmiga sensommarmorgnar.

Just nu, i skrivande stund har kronhjortarna satt full fart med sin brunst och låter högljutt runt om i Kolmårdsskogarna. Även om vi går mot de kyligare årstiderna och snart står inför snö, slask och mörka korta dagar, så har vi än höstskogens praktfulla årstid runt knuten, något jag verkligen ser fram emot...

Bild 1: Älvdans över Kolmårdssjö
Bild 2: Hemsökt slottsruin
Bild 3: Älskande bitbockar
Bild 4: Trött hornuggla
Bild 5: Bäver i dimma och morgonljus
Bild 6: Sammanträdande storlommar
Bild 7: Rådjur på ett sommarklätt hygge
Bild 8: Nyfiken tjäderhöna
Bild 9: Älgkomöte i morgondimma
Bild 10: Förvånad fälthare
Bild 11: Ropande spillkråka
Bild 12: Vildsvin flyr in i nattens mörker
Bild 13: Tranan lyfter
Bild 14: Ormvråk i förmiddagssolen
Bild 15: Natt över hygget

Väckt av spillkråkan...

Ibland händer det att vi får besök. Utanför huset sitter plötsligt spillkråkan och ropar. Den här morgonen väckte den mig. Det måste ha sett roligt ut, när fönstret plötsligt öppnades försiktigt och ett objektiv sakta halades ut.

Spillkråkan på besök...

Inlägg 1000!!!

Så var det dags, att publicera inlägg 1000. Det är otroligt vad tiden har sprungit på sedan jag startade bloggen i mitten av oktober 2013. Det betyder att bloggen i oktober fyller fyra år. Länge har jag funderat fram och tillbaka över vad jag vill publicera i just mitt tusende inlägg. Slutligen kom jag fram till att jag borde välja ut 10 bilder som jag aldrig tidigare visat. Jag har försökt att variera motiven som även får spegla några av de nära och oförglömliga möten jag haft under de senaste åren.

Hoppas att jag inte tröttar ut dig som läser detta, utan att vi snarare ses i framtiden, då jag publicerar inlägg 2000...

Det "boas" på flera håll nu

I en liten avskiljd lövskogsdunge hördes det ett välbekant rop. Det var ropet från en av spillkråkans ungar. Den tog antagligen fel på mig och någon av sina föräldrar, då jag kom gående med min svarta jacka. Eller så var den bara nyfiken?! Jag ställde mig lite skymt, så att jag kunde se spillkråkans bo genom grenverket. Plötsligt kom pappa spillkråka flygandes med munnen full av mat till de ungarna i boet.

Vid en annan gammal björk ropar den större hackspettens ungar efter mat. Föräldrarna flyger oavbrutet fram och tillbaka med föda åt dem. De var så upptagna att de knappt märkte min närvaro.

Det är så härligt att se allt detta och jag kan inte annat än att le då jag tittar på bilderna. Det stämmer ju även så bra överens på min egen livssituation just nu, då jag nyligen blivit pappa på nytt.