Nära snoken...

En bild från ett riktigt nära möte med en snok. Intill en sten, där det finns lite gräs ringlar en snok upp i den tidiga morgonsolen. Den ringlar ihop sig och ligger skönt där i morgonsolens varma strålar. Jag sitter inte alls långt ifrån och kan såklart inte låta bli att fota den nyfikna lilla ormen. Snoken släpper mig inte en bråkdel av en sekund med sin blick. Egentligen vill nog inte den lilla snoken vara kvar här, men värmen från solen gör att den trotts allt överväger att stanna kvar. Det blir några bilder innan jag försiktigt avlägsnar mig för att inte störa...

Snokmötet...

I det spegelblanka sjön kommer plötsligt en snok sakta simmande mot mig. När den närmar sig strandkanten där jag sitter saktar den in lite för att iaktta mig. Kanske ser jag lite farlig ut med mitt teleobjektiv som jag vid det här laget riktat mot den för att göra några bilder? Efter att den glidit förbi mig tar den snabbt fart igen och simmar vidare längs strandkanten.

Snokar är spännande att möta tycker jag, då jag inte känner minsta rädsla för dem. Däremot visar jag dem såklart respekt och vill inte skrämma dem om jag kan undvika. Jag upplever snoken som en väldigt nyfiket djur och ett djur som hellre tar till flykten än försöker att konfrontera faran.

Snoken rörde sig verkligen fint och smidigt på det spegelblanka vattenytan. En riktig lycka att få möta denna fina orm denna sommarmorgon och dessutom så nära...

Snokarna är vakna...

En bild från ett möte med en riktigt liten nyfiken och fin snok ute i skogen. Ett möte som indikerar att snokarna nu faktiskt är vakna och alerta. Ingen av oss som var med såg riktigt var den kom ifrån, utan plötsligt så var den bara där framför våra fötter på den lilla stigen. Försiktigt ringlade den sig över mossan, mellan blåbärsriset. Det var till och med inga problem att lägga sig ned på mage och göra några närbilder på denna söta lilla orm. Snokar är verkligen näpna i sitt uttryck. Ett oväntat men helt klart uppskattat möte ute i skogen...

Nyfiken...

En bild från ett sensommarmöte med en mycket nyfiken liten snok, som intensivt och länge betraktade mig där jag satt på bryggan. Är den ändå inte lite söt?

Nyfiken snok...

En bild från ett möte med en liten nyfiken snokunge. På något underligt sätt så tycker jag att det ser ut som att denna lilla snok har ett par storlekar förstora solglasögon på sig...

Någon snok-ade utanför mitt hus...

En varm kväll i september, ja precis en sådan där halvljummen kväll när man inte riktigt vet om det är sensommar eller om det är höst ute. Värmen försvinner i samband med att solen går ned bakom horisonten, men samtidigt är det så varmt att en långärmad tröja är fullt tillräckligt att ha på sig för att inte frysa. Precis en sådan kväll var det, när något ringlade fram på asfalten utanför vårt hus.

Vad skumt, vad är det där för liten svart tråd som rör sig där borta tänkte jag? Väl framme fick jag se att det inte alls var en tråd, utan en liten snok. Med allra största sannolikhet har han letat sig ut på den varma asfalten i kvällssolens sista varma strålar för att få lite värme.

Denna lilla snok fick stor uppmärksamhet under kvällen, inte bara av mig utan av hela familjen, både jag min fru och våra två barn fascinerades av den lilla söta snoken som kom att få heta Simon. Jag tror ingen av oss i familjen hade sett en sådan liten snokunge tidigare. Simon var rolig, han var både nyfiken och hade attityd. Så fort jag kom för nära med kameran så ringlade den ihop sig och gjorde sig beredd för attack till barnens stora förtjusning.

Det blev slutligen några bilder på Simon innan han slutligen ringlade tillbaka in bland skogens ris och stenar. Kanske har denna lilla snok lagt sig tillrätta för säsongen, då ingen av oss här hemma har sett till den lilla snokungen sedan just den här kvällen. Jag tror att Simon sannolikt ligger nedbäddad bland barr och löv i någon liten hålighet inne i skogen, i väntan på att höst ska bli till vinter och vinter till vår. När den varma solen kommer åter kanske vi återigen kan få se Simon "snoka" omkring utanför vårt hus...

12 bilder ifrån Norrköpings industrilandskap...

Egentligen är Norrköping en rätt så spännande stad, även för en naturfotograf. I alla fall om man tar sig tid till att upptäcka den ordentligt och hittar detaljerna.

För några veckor sedan hade jag besök av Terje och Malin. Tillsammans med familjen guidade jag runt dem i Norrköpings gamla industrilandskap och fick även upptäcka staden på nytt, med nya ögon. Har aldrig känt mig så hemmablind i min egen stad tidigare. Här har jag verkligen något att jobba vidare med.

Här är några bilder från vår vandring runt i industrilandskapet...

  

Snoken i det mörka vattnet...

Möte med en snok i skymningen i det kolsvarta sjövattnet...

Snoken simmar förbi...

Tre meter ifrån där jag sitter och fotar en trollslända drar något förbi i vattnet. Detta är ingen våg, utan en snok som simmar fram över det virvlande vattnet...

Snok...

Alltid på sin vakt...

Den simmande faran

I väntan på att storlommen skulle komma närmare blev det ett hastigt möte med en simmande snok...

På utflykt i Mullsjö

Visar idag några bilder från lördagens utflykt i Mullsjöskogarna...

Ännu en fantastisk heldag med Terje

Under lördagen (6/9) var jag åter en sväng till Mullsjö och Terje Hellesø, för att lära mig ännu mera om konsten att skapa bilder. Vi började redan klockan 06:00 på morgonen, så jag fick ge mig iväg tidigt hemifrån (redan innan klockan fyra på morgonen). Vi avslutade heldagen vid ca 21:30 med ett samtal kring naturfoto och bildprocessen.

I förhoppning om att få fota Mullsjöns storlommar började vi med kaffe på en brygga nere vid Mullsjön. Denna morgon behagade hellre de fyra storlommarna hålla sig mitt ute på sjön, istället för att i dimman närma sig oss när solen sakta gick upp på himlen. Vi kunde därför samtala om fototeknik, samtidigt som vi drack kaffe och njöt av den vackra soluppgången. 

Vi var under dagen vid Mullsjö fiskdammar, där vi arbetade vidare med skogsfotografering och delar som till exempel olika perspektiv för att undvika upprepningar och få mer variation på bilderna, skillnad mellan motiv och bild m.m. Det kändes verkligen som att Terje kunde hjälpa mig att lösa upp en del "knutar" i mitt bildskapande, som nu förhoppningsvis gör att jag kommer vidare inom mitt bildskapande. Innan det blev dags för att titta efter djur i skogarna provade vi på konceptuellt bildskapande i ett öppet kulturlandskap. Detta var mycket spännande och roligt, men också något som var helt nytt för mig. Senare bjöd kvällen på bland annat möjligheten att få fota en simmande snok i solnedgångens varma ljus.

Jag kan inte sluta att fascineras över att det alltid är så spännande att få färdas runt i Mullsjöskogarna, samtidigt som mörkret sänker sig och djuren börjar röra på sig.

Läs gärna även om min heldag på Terjes blogg.