Längs de gamla vägarna i de Östgötska skogarna, står milstenarna med jämna avstånd och på väl valda platser. Även om de är riktigt vackra och berättar om forna tider, så är de knappast unika för länet. Jag gissar på att dessa stenar finns mer eller mindre under hela landet, där människor genom åren passerat förbi.
Jag kan inte låta bli att reflektera över forna tiders resenärer när jag passerar dessa stenar. Hur var det egentligen att färdas på den tiden? Skulle dessa stenar finnas med ett visst avstånd? Ja, tankarna blir både spännande och många.
Under våren när jag var ute i skogen med en vän, så passerade vi just en sådan här gammal milsten. Den här stenen var verkligen speciell, för uppepå satt en buskskvätta och sjöng så vackert om våren. Jag gissar på att milstenen var en bra plats om man vill höras långt och locka på en partner. Eller kan det möjligen vara så att buskskvättan, precis som jag är historiskt intresserad? Hur som, ett fint skogsögonblick som var väl värt att föreviga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar