Öppet brev till Landshövdingen i Östergötlands län – 2020-10-14

Idag har jag ännu en gång skrivit ett öppet brev till Landshövdingen i Östergötlands län beträffande sommarens skyddsjakt här i Långbogenreviret. 

Den 5 oktober kom kammarrättens dom som sa att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt var felaktigt och därmed upphävdes förvaltningsrättens dom om skyddsjakt på vargen i Långbogenreviret. Ni som följt denna händelse vet att alfatiken i reviret blev skjuten under denna felaktiga skyddsjakt. Att utfallet blev på detta viset tycker jag är mycket olyckligt och sorgligt.

Jag vill nu därför veta hur Länsstyrelsen i Östergötland arbetar och vad de har för strategier för att förhindra att ett liknande felaktigt beslut om skyddsjakt tas igen. Hur ser egentligen Länsstyrelsens preventiva arbete ut för att förhindra framtida eventuella rovdjursangrepp?

Det öppna brevet kan ni läsa här nedan:

Till Carl Fredrik Graf - landshövding i Östergötlands län

Mitt namn är Mårten Lundgren, jag skrev den 10 juli och 6 augusti öppna brev till dig gällande skyddsjakten av varg i Långbogenreviret här i Östergötland. Jag passar även inledningsvis på att tacka för att du tagit dig tid att svara mig på dessa öppna brev. Precis som tidigare gånger så kommer jag att förutom att skicka dig detta öppna brev, även publicera detta på min blogg.

Den 5 oktober meddelade Kammarrätten i Sundsvall att man gett den överklagan, som Rovdjursföreningen tillsammans med Jaktkritikerna och Föreningen Nordulv lämnat in, rätt ur den aspekten att skyddsjaktbeslutet från Länsstyrelsen i Östergötland var felaktigt.

Som Landshövdingen säkert kommer ihåg uttryckte jag min oro över vargarna i Långbogenreviret i de öppna breven som jag tidigare skrivit till dig. Jag skrev då att jag inte såg skyddsjakt som en lösning. Något som Kammarrätten tar fasta på i sin dom, jag citerar: 

”Det kan inte uteslutas att effekten av att skjuta en individ i en vargflock där någon eller flera av dem orsakar allvarlig skada kan medföra att risken för fortsatta skador undviks eller minskas. För att skyddsjakt ska vara en lämplig åtgärd krävs dock att det finns stöd för att detta skulle bli resultatet i det aktuella fallet. (Jfr EU-domstolens dom Kommissionen mot Finland, C-342/05, EU:C:2007:341, p. 42–43.)”

När vargtiken väl hade skjutits uttryckte jag min oro för att detta i allra sämsta fall kunde vara slutet för Långbogenreviret, då en ensam förälder ur alfaparet sannolikt inte kunde ta hand om de valpar som fanns i reviret. Att skyddsjakten i Långbogenreviret kunde hota revirets fortsatta existens var även något som Kammarrätten slog fast i sin dom. Jag citerar återigen här ur Kammarrättens dom: 

”Det har dock inte visats att den aktuella skyddsjakten inte riskerar att försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Länsstyrelsen har inte heller, med hänsyn till att målet med skyddsjakten var att förhindra allvarlig skada, visat ett tillräckligt tydligt samband mellan åtgärden och det förväntade resultatet. Länsstyrelsens beslut ska därför upphävas.”

Kammarrätten valde att ändra förvaltningsrättens domar och därmed upphäva Länsstyrelsens beslut den 11 juni 2020 om skyddsjakt av varg i Långbogenreviret. Trotts detta är nu alfatiken skjuten och ingen vet idag hur Långbogenrevirets framtid kommer att se ut. Var detta slutet för reviret eller kommer det att leva kvar? Svaret på den frågan får framtiden utvisa. 

Jag förutsätter dock att ni på Länsstyrelsen, liksom jag vill undvika att denna historia ska upprepa sig. Det är således numera fakta att Länsstyrelsen i Östergötland bedrivit en felaktig skyddsjakt på en rödlistad och av EU skyddad art. Av denna anledningen skulle jag därför vilja veta hur ni på Länsstyrelsen i Östergötland nu arbetar och vad ni har för strategier för att förhindra att ett beslut om skyddsjakt tas på liknande lösa grunder? Hur arbetas det preventivt för att förhindra framtida eventuella rovdjursangrepp?

Vi måste nu mer inse att Östergötland är ett län som är en del av vargens naturliga utbredningsområde. Därmed måste vi hitta ett framgångsrikt och bra sätt att leva sida vid sida – hur arbetar ni med den frågan?


Med vänliga hälsningar

Mårten Lundgren, Svärtinge (Norrköpings kommun)

Mail: maarten.lundgren@gmail.com
Blogg: http://ml-naturephotography.blogspot.com