Förvånad grävling...

I sensommarkvällen möter jag flera traktorer som åker skytteltrafik mellan tröskan och bondgården. Det har varit varmt och torrt en tid, därför är det nu hög tid att ta in säden innan regnet kommer. Långt ute på fältet ser jag att rådjuren påpassligt går och äter av spillet som blivit då tröskan lastat över säden i traktorvagnarna.

Men vad är det som rör sig snabbt längre ut på fältet? Är det inte en grävling? Mycket riktigt, en grävling som är ute på sin vardagliga kvällsrunda, men som något förvånat upptäckt att säden nu är borta. Nu är hon helt exponerad här ute på fältet. Hon stannar upp och ser sig något förvånat omkring - "Vad sjutton är det som har hänt här?". Ett högst oväntat men roligt möte med denna förvånade grävlingen denna ljumma sommarkväll...

Storlommen startar...

En bild från ett fint storlomsmöte, en tidig högsommarmorgon. Just den här storlommen verkade aldrig ha någon partner, men kom till den lilla sjön och fiskade med ett annat storlomspar. En tid senare då de simmat några vändor i sjön beslöt sig denna storlom för att lämna och flyga vidare till en annan sjö. När storlommen startade var jag beredd med kameran och gjorde den här bilden på den när den startade på den spegelblanka vattenytan...

I kvällsljuset...

I det guldfärgade kvällsljuset sitter en nyfiken lavskrika och studerar på mig. Ingen tvekan om att denna fågel är nyfiken på om jag har något ätbart med mig. Givetvis vill den i så fall att jag delar med mig. I det orange-gula solljuset framträder de vackra stjärtfjädrarna riktigt fint. Ett magiskt möte med en fågel jag hoppas på att snart få återse...

Skogen - min tillflyktsort...

Skogen - Denna miljö upplevs av många som en hotfull, mörk och läskig plats. Så är det dock inte för mig, för skogen är min stora trygghet.

I trädsalarnas ljuvliga dunkel kan jag alltid vara mig själv. Här finns det inga måsten eller krav som tvingar mig att uppträda på ett specifikt sätt - bara mitt eget. I skydd av alla stora träd, berg och vattendrag känner jag tryggheten.

Skogens trolska dofter återställer min puls så att jag åter hittar tillbaka till lugnet, men också att jag kan tänka klarare. I denna magnifika miljö tillåts jag att vara i alla mina sinnesstämningar, när jag är glad, men också ledsen och allt där i mellan. Tack snälla skogen för att du finns och för att du låter mig ha dig som min tillflyktsort...

Gråhägermötet...

I en gammal torraka sitter en gråhäger och spanar i det starka solskenet. Den nyfikna hägern tittar både ned i vattnet efter byte, men också upp i luften för att se att inget hot lurar därifrån. Försiktigt passerar jag förbi i strandkanten och givetvis kan jag inte låta bli att göra den här bilden på gråhägern...

Skogens dolda ögon...

När du är ute i skogen så gäller det att ha koll på träden! Det finns nämligen träd som har ögon. Då menar jag att det inte bara att det ser ut som ögon på trädets stam, utan jag menar faktiskt riktiga ögon som ser och verkligen betraktar dig när du kommer vandrandes stigen fram.

Jag har faktiskt råkat ut för detta en gång. Att jag plötsligt såg två ögon stirra på mig i den annars dunkla skogen. Det tog ett litet tag innan jag förstod vad det var, då jag där och då inte förväntat mig att möta en lappuggla. Men plötsligt satt hon bara där och tittade. En riktigt mäktig och fin upplevelse, då naturen visar sig från sin allra bästa sida...

Det hungriga rådjurskidet...

Ett litet rådjurskid står och äter på försommarens unga växtlighet. De färska, spröda bladen ger verkligen en söt och god smak vad det verkar. Rågeten står längre bort och tuggar, medan det lilla kidet står närmare mig. Vare sig kidet eller rågeten släpper den andre parten med blicken, utan de har full fokus på varandra.

Det är verkligen härligt att få följa rådjuren hela året. Inte bara då de har vinterpäls och står och sparkar för att komma åt maten och huttrar över den kalla snön som singlar ned på deras päls. Givetvis är det utan tvekan också roligt att få följa dem när det är försommar och barnkammare och de kommer och äter med sina små kid...

Älgarna i det blå morgonljuset...

I den tysta natten smyger tre mörka skuggor omkring ute på fältet intill björkskogen. Det är tre stora älgar som är ute på åkerfälten för att se om där finns något gott att äta. När morgonljuset sakta smyger sig på rör de sig försiktigt mot skogsbrynet, för att kunna lämna fältet när morgonljuset snart blir starkare.

Älgen är verkligen en mästare på att hålla sig undan och inte visa sig. Den här gången lyckades jag ändå överlista tre stycken och fick dem dessutom på bild. Jag älskar verkligen att få möta dessa stora och fantastiska djur och att få fotografera dem...

Törnskatan i morgonsolen...

I morgonljuset sitter en liten törnskata på en högstubbe och njuter av morgonens allra första solstrålar. I ljuset sitter den så otroligt vackert med de upplysta tallarna i bakgrunden. Törnskatan är lite av en favorit att få möta ute på kalhygget. I den varma sommarvärmen jagar törnskatan ofta på de varma hyggena. Högstubbarna är således bra platser att sitta och spana och jaga ifrån, men även en bra plats att förtära bytet. Hoppas att jag hinner möta denna lilla rovfågel fler gånger innan sommaren är över...

Tittut!

Eftermiddagen börjar bli sen, nästan kväll då jag kommer åkandes på en liten skogsväg. Precis intill vägen finns en liten hage som är tom. Eller inte riktigt, för plötsligt dyker ett välkänt huvud upp på andra sidan stenen - tittut! Ett lite annorlunda, men roligt rådjursmöte...

Storlom i blå morgondimma...

Den tjocka morgondimman ligger tät över sjöarna här i Kolmårdsskogen, samtidigt som det blå ljuset är såhär tidigt på morgonen är ett faktum. Plötsligt skrider en välkänd silhuett ut ur dimman och visar upp sig. Ett riktigt stämningsfull och minnesvärt möte med min favoritfågel - storlommen...

Mumsande älgtjur...

I den stilla skymningen har en stor älgtjur vågat sig ut på fältet för att äta. Där jag sitter, en bra bit ifrån älgtjuren, kan jag höra (om jag är riktigt tyst) hur han riktigt smaskar på den gröna, spröda växtligheten. Detta blev en riktigt härlig och fin majkväll i Mullsjöskogens stillhet. Länge och väl kunde jag sitta och njuta av skogens konung och hans kvällsmåltid...

Näckrosorna i det kolsvarta vattnet...

De vackra näckrosorna ligger som ett pärlband efter varandra. Tillsammans bildar de en riktigt vacker utsmyckning på det spegelblanka och kolsvarta vattnet. Även om alla sjöar här i Kolmårdsskogen inte har näckrosor, så finns det ändå många sjöar med kombinationen kolsvart vatten och dessa vackra växter. Ofta brukar de vita näckrosorna kanske sticka ut lite mer, men även de gula näckrosorna är fantastiskt vackra i sin enkelhet. Bilden är gjord med kamerarörelse för att höja spänningen och den måleriska känslan i bilden...

Rågetsmöte i morgondimman...

I det höga gräset prasslar det plötsligt. Ett välkänt ansikte med stora mörka ögon stirrar intensivt på mig. Det är till en början svårt att se rågeten där hon står blick stilla i det höga gräset, omgiven av tät dimma. Efter några sekunder syns hennes konturer tydligt och jag gör bilden.

Jag tycker att denna rådjursbild har något fridfullt och fint i sig. Dessa tidiga sommarmorgnar är verkligen något alldeles extra om djuren vill visa sig...