"Guldbocken"...

Ackompanjerad av den vackra soluppgången står han plötsligt där på fältet framför mig - den gyllene råbocken. Ett riktigt fint och nästan religiöst möte med denna ståtliga råbock, som med sin gyllene aura är nyfiken på fotografen och spanar därför in mig riktigt noga...

Skymning över Norska fjällen...

Sakta men säkert blir det allt mörkare. Ett färgspektra syns tydligt över de nu kolsvarta fjälltopparna. Kylan blir också påtagligare, fast det är mitt i sommaren. Tidigare samma dag hade det varit varmt och skönt, men nu här uppe i Hemsedalsfjällen påminde vädret snarare om en kall höstdag. Innan det allra sista ljuset försvinner passerar en liten molntuss på himlen och jag gör bilden. Nu är det dags att krypa ned i en varm sovsäck och vänta på att ljuset kommer åter...

Älg i novemberljus...

Idag visar jag fram en bild jag gjorde för bara några dagar sedan. En älgko stod på ett berg så fint och mumsade på några gamla grenar. Det dova, blå novemberljuset och grenarna tycker jag blev en så fin och härlig silhuett på något vis. Ett minst sagt magiskt möte med denna fina älgko lyste verkligen upp min tillvaro i den annars så mörka novembermånaden...

Kolmårdsskogen i höstskrud...

Idag visar jag fram en bild från nu i höstas (2025). Bilden gjorde jag precis när skogen fått sin höstskrud och lyste i flertalet färger. Höstskogen är verkligen bedårande vacker...

En naturfotograf i storstadsdjungeln...

Det är precis såhär det kan gå när en naturfotograf släpps loss i storstadsdjungeln. Faktum är att det var både roligt och spännande att vandra runt i London och hitta motiv att fotografera. Som den här havstruten som satt och spanade på alla turister som vandrade längs Themsen vid South banks...

Är vintern på väg?

November är verkligen en månad med många ansikten - i alla fall sett till väderleken. Ibland kan vädret vara solsken och fint, men också mörkt och regnigt. Det händer också att vintern börjar tidigt och tar sitt avstamp i denna annars så grå och mörka höstmånad.

Nu sägs det att kyla och snö väntas till helgen här i Kolmårdsskogen. Jag hoppas innerligt att det blir en stilla och fin övergång från det nu ödsliga höstlandskapet till det vita, kalla vinterlandskapet.

Alla vet vid det här laget hur mycket jag tycker om älgarna och därför publicerar jag härmed en vinterbild på en ensam älg som står och tittar på hur fint skogen med rimfrost gnistrar i den vackra soluppgången...

Genom ett taxifönster...

Idag visar jag upp en bild som inte alls är likt något jag brukar visa fram här på bloggen. Bilden gjorde jag från ett taxifönster, då jag passerade förbi en minst sagt välkänd byggnad i London (Big Ben) i en black cab, på väg tillbaka till hotellet efter en trevlig dag i storstadsdjungeln.

Även om några kvällar var riktigt fina under besöket i London, så bjöd just den här kvällen på traditionellt Londonväder - regn och rusk med lite dimma. När taxin passerade förbi denna vy i kvällsmörkret kunde jag bara inte låta bli att göra bilden. Kanske är detta en traditionell Londonbild - men det spelar ingen roll, det här är London genom mina ögon...

Den vackra råbocken...

I den tidiga gryning, när ljuset är precis blått - då passar råbocken på att vandra över det nyslagna sädesfältet. På marken finns det gått om säd som spillts ut av tröskan. Med stora och snabba kliv tar han sig fram över fältet och när han får syn på mig stannar han upp och studerar mig noga. Bakom den vackra råbocken syns dimmorna sakta skrida fram över fältet, som en ridå framför den annars så mörka skogen...

Höstmorgon...

Det dova höstljuset lyser upp de vidsträckta slättlandskapet, söder om Kolmårdsförkastningens brant. Över de olika fälten skrider dimbankarna sakta fram och bildar en landskap, som nästan ser ut att var täckt med bomull. Detta är en riktigt vacker syn i den tidiga morgonen, inte minst i blå timmen - då ljuset är som vackrast, i alla fall om man frågar mig...

Dovhjortsmöte...

En bild från ett fint morgonmöte med några dovhjortar som stod och spanade på mig på en höjd då jag tidigt på morgonen var på väg ut i Kolmårdsskogens härliga höstnatur...

Solen går upp över kalhygget...

Sakta går solen upp över kalhygget och den nedhuggna skogen. En skog som en gång var sparvugglans, hjortarnas, vildsvinens, älgens och andra djurs. Nu är det bara en yta full av sten, jord och sand. En tom yta, där inget vill eller kan leva, inte minst skogen själv.

Naturen är ändå fantastisk på sitt sätt - för på något sätt skapar den, trots den sargade ytan en vacker upplevelse för betraktaren. Inte minst då solen bakom trädet och genom min kamera formas till något som nästan liknar ett hjärta...

Livets väg...

Idag visar jag fram en bild jag gjorde för några veckors sedan, då det var rikligt med dimma. När jag gjorde bilden tänkte jag något i stil med detta lilla poesistycke...

Livets väg som vi sakta vandrar, är som en gammal väg,

sprucken av år, formad av alla som gått före.

Den bär spår av regn, av tyngd, av tid och vemod

men bär oss ändå vidare framåt i livet. 

Dimman döljer horisonten och det som ligger framför oss,

men låter oss ibland ana nästa steg.

Kanske är det just så vi måste vandra fram,

med tillit, försiktighet och inget ont anande.

För även när vägen vi vandrar på slits,

när kanterna vittrar och sikten sviker,

fortsätter den ändå framåt,

in i det okända ljuset framför oss.

Höstsvan...

Idag visar jag fram en bild från ett riktigt fint höstmöte med en sångsvan som jag hade på en plats långt in i Kolmårdsskogen. Just denna morgon var det fina solljuset magiskt! Det gjorde att höstfärgerna riktigt "poppade" och kom fram lagom mycket. Pricken över i blev sångsvanens blick mot solen - i det läget gick det verkligen inte att låta bli att göra bilden...

Näckrosbladet...

Genom det perforerade näckrosbladet och ned i det mörka vattnet hittar solens gyllene strålar. Jag fascineras verkligen över detta näckrosblad och de mönster och figurer som skapas av dessa hål. En minst sagt annorlunda bild på näckrosblad, men samtidigt en väldigt härlig, grafisk bild i mitt tycke...