Klockan började närma sig midnatt och plötsligt såg jag något som rörde sig i sidan av blickfånget. Där satt hon och stirrade på mig. Det kittlade till ordentligt, då våra blickar möttes och jag såg rakt in i hennes kolsvarta ögon. Ganska snart slog hon sig ned på grenen och började blunda, precis som att hon vilade lite. Än fanns det tid för vila, men snart var det dags att bege sig ut för att skaffa mat åt de små ungarna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar