torsdag 14 oktober 2021

Bildskapare eller fotograf?

De sista månaderna har frågan om vad en ”bra bild” är för något, processats flitigt i mina tankar. Faktiskt tror jag inte att det passerat en hel dag utan att tanken har dykt upp och processats i mitt huvud. Men vad är egentligen en ”bra bild” för något?


För många är den bra bilden synonymt med något ovanligt eller kanske rent av unikt. En sällsynt fågel, en kronhjort eller älg med stora och respektingivande horn. För andra är den bra bilden något som fryser ett ögonblick eller en unik händelse. Fast en bra bild måste inte innehålla något unikt och sällsynt för att den skall ses som en ”bra bild”. Men vad är då bra och vad menar jag med det egentligen?


Efter att ha funderat kring detta en tid nu så har jag kommit fram till vad just jag tycker definierar en ”bra bild”. Se nu inte detta som någon regelrätt sanning, utan detta är mitt försök att redogöra för mina tankar kring en ”bra bild”. Jag tror nämligen att de flesta har ett eget svar på just detta. För mig är det helheten, budskapet i bilden och hur jag upplever den som avgör om jag tycker att det är en ”bra bild”. Inte motivets sällsynthet eller för att den är gjord med den allra senaste kameramodellen. Nej, jag menar att en bild, till skillnad från ett kort, faktiskt behöver någon form av eftertanke när man skapar den. Fotografen vill förmedla något, antingen en tydlig symbolik som framför ett budskap, eller kanske ännu starkare – något personligt som i allra bästa fall blir en del av fotografen själv. Hur bilden sedan komponeras och visas fram är såklart också avgörande för hur den upplevs, då allt tillsammans skapar en helhet, som gör att bilden hänger ihop och blir just en bild. Inget går att plocka bort, för då förlorar den just sin helhet.


Att ”knäppa kort”, det vill säga bara rikta kameran mot ett motiv och sedan trycka av, är mer eller mindre något de flesta kan göra. Inte minst ser jag detta fenomenet, när jag står och spanar ut över en sjö eller en solnedgång. Plötsligt kommer en person fram med sin telefon, höjer den och trycker av ett kort. ”Korten” i sig är inget fel, men kanske är något som mer dokumenterar en händelse eller en plats, för att kunna återvända till platsen eller minnet i tankarna. Ofta blir även dessa bilder också bara starka för fotografen och de som varit med på platsen eller är med i kortet. Att kunna kommunicera visuellt är något helt annat och som jag ser det även mycket svårare. Är det då något negativt att knäppa kort och inte göra bilder? Självklart är det upp till fotografen själv att välja hur han/hon vill använda sin kamera. Viktigt är ändå att inte likställa ett kort med en bild. Jag vill verkligen understryka vikten i att skilja på dessa två, då jag tänker mig att en bild ofta har en tanke bakom sin uppkomst. Ibland en djup tanke, där fotografens känslor finns med, skapandet i sig kräver både planering och arbete för att resultatet skall bli som önskat. Ett kort däremot uppkommer genom att fotografen riktar kameran mot motivet och trycker av. Att en djupare tanke ofta saknas märks tydligt, då tyvärr många kort är hastverk där något så elementärt som en rak horisont kan saknas.

Men vilka bilder vill jag göra eller vill jag bara knäppa kort? Ja, som säkert många som besökt min blogg tidigare har förstått så har jag ett intresse för att skapa och göra bilder. Det intresserar mig att skapa dessa, på mitt sätt. Att med en lång slutartid fånga en rörelse eller händelse, för att få en mer målerisk känsla i bilden. Att med kameran hitta en älgs eller rådjurs personlighet och kunna få fram det i bilden. Kanske blir bilden på älgen, när den blickar ut över vyerna, ett självporträtt, för det är på precis samma sätt som jag brukar spana ut över landskapet. Kanske blir det hopkurade rådjuret som sover i den mörka skogen en symbolik för min rädsla för mörkret, vilket jag under många av mina unga år arbetade hårt med!?


Att tänka igenom bilden innan jag gör den och veta vad som jag vill göra då jag trycker ned avtryckaren är verkligen a och o. Anders Petersen sa en gång något i stil med ”Fotografering handlar egentligen om allt annat än just fotografering”. Det är verkligen tänkvärda ord som till en början verkar mycket konstiga och jag vet att vissa till och med upplever detta som ”flummiga”. Men det är de inte, för de här orden säger egentligen precis allt! För när jag inte håller i kameran och fotograferar, det är just då jag faktiskt utvecklas som fotograf, inte när jag väl står där och arbetar med den. Det är när jag ser filmer, läser eller lyssnar på musik, som fotografen i mig växer och utvecklas. Även dessa tankar med vad en ”bra bild” är för något har sannolikt fått mig att utvecklas som bildskapande kreatör. Om inte annat hade den här artikeln aldrig kommit till om dessa tankar aldrig hade initierats och processats. Tro mig, det har tagit både tid och mod att koka ned dessa ord till den här artikeln.


Kanske är jag trotts allt ingen fotograf, utan en bildskapare med kameran i handen, istället för en pensel/penna. Oavsett vilket, kommer jag fortsätta skapa mina bilder och även skapa dem på just mitt sätt – jag är mina bilder och mina bilder det är jag (citat från Terje Hellesø).



10 kommentarer:

Malin Ellisdotter sa...

Mycket bra artikel där jag känner igen mig själv och mina egna resonemang. Och mycket starka bilder dessutom!

Lena sa...

Jag vet inte om det beror på att jag själv inte alls ser mig som en fotograf eller om det är att jag inte kommit lika långt i mitt fotograferande om gör att jag inte alls tänker som du här. Jag fotograferar förstås helt enkelt för att må bra, att ha en fristad där jag kan låta tankarna flöda fritt och bara vara mig själv utan att omvärlden tränger sig på. Det är så att säga en stor del av min personlighet, att låta sinnena hitta och skapa bilderna.
Detta gör också att jag är mer intuitiv(?) och känner vad jag fotograferar och det är oftast mitt undermedvetna som styr för att nå mina innersta tankar och känslor och även om det händer så är det inte jätteofta mina bilder är grundligt genomtänkta på det vis du skriver om om jag förstår dig rätt. Ibland vill jag bara bevara en känsla i ögonblicket men även det har ju nån slags undermedveten eller medvetenhet sprungen ur vem jag är och vad jag känner i den stunden, vilket kanske är vad du menar också med att bara ta kort? Själv tycker jag inte alls att det är en så distinkt skiljelinje mellan ett kort och en bild alla gånger.
Hur som helst är det mycket intressant att läsa hur du tänker kring detta och vem du utvecklas till att bli som fotograf. Tack för att du fick mitt huvud att fundera i både mitt egna inre och hur andras tankar kring detta kan te sig.


P.S. Vill samtidigt be om ursäkt för min frånvaro av kommentarer här på bloggen, det beror inte på ointresse utan har med min hälsa att göra som begränsar min ork för tillfället. Och nej, inget livshotande, men ändå fysiskt utmattande vilket gör att jag fokuserat på det som får mig att orka fotografera själv och på så vis må så bra jag kan. D.S.

Terje sa...

En riktigt fin och välskriven artikel men många tankar jag delar fullt ut. Riktigt bra Mårten, med några riktigt bra och passande bilder! 👍👌😀

Mårten Lundgren sa...

Malin, ett stort tack för dina fina ord om artikeln och för att du tog dig tid att lämna en kommentar. Tack så jätte-mycket! 😊🙏

Mårten Lundgren sa...

Tack för din kommentar Lena!
Ja, men jag tänker att när du skriver att du låter tankarna flöda fritt och att du låter dig vara just dig själv så släpper du fram ditt bildseende och ditt bildtänk och blir därmed en bildskapare. Det är inte så att de bilder som står och mäts in i precision alltid är de bästa, det handlar nästan alltid uteslutande om att släppa fram sina känslor och sitt inre för att kunna skapa de riktigt starka bilderna.

Jag tänker att ett kort är något du gör, utan att tänka eller helt bortkopplat från en känsla eller ditt undermedvetna. Du bara riktar kameran och trycker av, inte för att du känner eller ser bilden, utan för att du förväntas göra det eller bara gör för att det ser vackert ut. MEN den stora skillnaden är att om du tittar mycket på bilder och har hållit på med bildskapande en tid, så gör du omedvetet skillnad. Så jag tror faktiskt att vi menar samma sak, men kanske har lite olika resonemang fram till samma slutsats. 😉

Så jag tänker att vi nog egentligen menar samma sak och även tänker rätt lika! 😊🙏

Inga problem att du inte kommenterar. Jag förstår och du ska veta att jag alltid blir lika glad varje gång jag läser att det kommit in en kommentar från dig här på bloggen eller på Instagram. Tusen tack Lena och ja, det viktiga är helt klart det som du fokuserar på, fortsätt med det och hoppas att du känner att det blir bättre inom snar framtid. Allt gott till dig! 😊🙏

Mårten Lundgren sa...

Terje, ett väldigt stort tack till dig för din fina kommentar här till artikeln! 😊🙏

Lena sa...

Du har antagligen rätt i det, att vi resonerar olika fram till ungefär samma slutsats. Jag kan ju se det nu i ditt svar och jag tolkar antagligen din ursprungstext aningen för bokstavligt, ett av mina tillkortakommanden i livet som faktiskt ställt till med en del missförstånd genom åren :) Tack för förtydligandet som fick mig förstå mer hur du menade. Och som sagt, vad är egentligen en bra bild...nåt för mig att klura vidare på men tänker att det för mig iallafall hänger mycket ihop med min sinnesstämning för stunden, hur jag ser på bilden just då. ena dagen kanske jag inte är mottaglig för vissa bilder som andra dagen kan få mig att verkligen hajja till.
Och tack för tillfriskningshälsningen såklart!

Annica sa...

Oj, det blev många tankar i mitt huvud efter detta. Saker jag inte reflekterat så mycket över innan faktiskt men jag tror jag håller med om att en bild och ett kort inte är samma sak.

Jag själv som nog mest är en "kort-knäppare". Tycker nog trots allt att jag i efterhand när jag kollar igenom mina kort på mobilen, ja det är med den jag nu för tiden använder, eller direkt efter att kortet knäppts att jag ibland kan känna att jag faktiskt tog en fin bild. Det händer långt ifrån ofta men ibland blir det där kort-knäppandet faktiskt till en magisk bild.

Har ett exempel som jag knäppte när jag var på ett scoutläger. Vi hade byggt en stor portal av långa träslanor och rep. Den var så stabil att man kunde klättra upp i den och stå där några meter upp och få en överblick över vår egen lilla by som vi bodde i på det 10 dagar långa lägret med 7000 deltagande scouter. Däruppe satt ofta scouter och snackade och filosoferade eller bara var för sig själva en stund. En gång satt min dotter där uppe med några nära vänner. Jag klättrade upp och fångade en bild på henne när hon sitter mot en av de uppstickande slanorna och skrattar då hon råkar vända sig om och titta på mig med sitt naturliga skratt. Just då knäpper jag av och den bilden är en av de mest naturliga och bättre på henne tycker både hon och jag. Den visar på en sådan glädje i hennes skratt och ögon och det syns att hon som då 13-åring verkligen njuter av stunden på ett helt fantastiskt sätt. Det blev helt enkelt en bild fast det inte fanns en tanke innan att det var det jag skulle skapa.

Kan det inte vara så även för dig Mårten? Eller har du alltid en tanke innan du knäpper av?

Trevlig helg och tack för att mina tankar fick jobba lite efter din artikel <3

Mårten Lundgren sa...

Lena, ja en bra bild en dag i aktuell sinnesstämning kan vara en dålig bild en annan dag och vice versa. Lite som med musik, ena dagen passar det med mer rytmisk och "hård" musik, medans det en annan dag passar bättre med något mer lugnt. Vad är egentligen bra musik!?
Precis som du skriver så finns det inget enkelt svar eller recept på det, utan det är upp till varje person att fundera över och kanske till och med varje dag försöka fundera lite på!? I vilket fall är det en ständig fråga för mig och det har nu varit så under en lång tid och jag tror aldrig att jag finner ett entydigt och bra svar på det. Kanske det däremot får mig att tänka lite mer i "rätt" banor när jag skapar min bild. Har jag tänkt på det här och det här osv.

Återigen, tack för din kommentar och dina tankar, de är alltid uppskattade Lena! 😊🙏

Mårten Lundgren sa...

Annica, vilken intressant fråga du kommer med här. Jag har varit tvungen att fundera lite över detta, just därför har svaret dröjt. Men jag tror att det är så att jag faktiskt ofta tänker i bild och därmed ser bilder. Ibland tror jag att ett tränat öga faktiskt kan se en bild innan den uppstår, därför att man önskar att ett djur går och ställer sig på en viss plats etc. Detta eftersom att erfarenheten kan ge en fingervisning om vad som kan hända (om man har tur).

Ibland blir det inte som jag har tänkt mig och får då försöka att göra det bästa av situationen. Någon form av improvisation blir det nog, men det är på något sätt en situation jag vant mig vid när jag är ute med kameran.

Vad det gäller din bild på din dotter tänker jag att den till viss del är genomtänkt. Kanske inte att den skulle bli exakt precis så som den blev. Men du hade sannolikt en liten tanke om att du skulle göra en bild på henne där hon satt, eftersom att du hade kameran redo precis när hon vände sig om mot dig?! 😉👍

Känslan av att lyckas göra en bild som man blir nöjd med, ja den känner jag väl igen och kanske är det just detta trotts allt som är en "bra bild" - en bild som man är nöjd med?!
Nu fick jag något mer att fundera över... 😁

Tusen tack för din kommentar och din fråga Annica. Det är roligt att få sådana här frågor och när en läsare delar med dig av sina erfarenheter. För egentligen finns det nog inget rätt eller fel på vad som menas med en bra bild, bara olika sätt att tänka. STORT TACK för att du tog dig tid och skrev en kommentar. Det uppskattar jag verkligen! 😊🙏