De flesta betecknar nog mig som en naturfotograf. En fotograf som älskar att göra bilder på både djur och landskap, kort sagt allt som går att hitta i naturen. Det är nog sant, men ibland är det roligt att utmana sig själv och försöka att göra bilder på de platser som jag sannolikt aldrig annars hade begett mig till. Lite läskigt, men samtidigt mycket spännande och den här övningen fick mig faktiskt att tänka i helt nya banor. Sannolikt både lärorikt och utvecklande för mitt bildskapande...
2 kommentarer:
Och ändå så mycket natur i dessa bilder ;-)
Jag känner igen mig precis i det du skriver om här, jag skulle också behöva utmana mig själv i nya miljöer utanför skogen och landsbygden runt omkring. Jag har alltid tyckt att det är rent av obehagligt att fotografera i stadsmiljö med människor och speciellt då människor specifikt. Jag har t o m svårt att fotografera släkt och vänner då jag tycker att jag dem inpå livet utan att de kanske vill det, att jag går över en integritetsgräns.
Det här är spännande att fundera över, om det är mod som saknas eller om det är en reflektion av ens egen känsla inför att bli fotograferad? Tack för ett spännande inlägg med mycket att fundera över.
Tack för dina tankar Lena och jag kan bara hålla med dig. Det som jag tycker har hjälpt mig mycket är att titta på andra fotografers bilder i den här genren och även vågat tänka i samma banor utan att plagiera. Det är här någonstans som embryot till vad en bra bild är för något skapades. Jag tycker det är riktigt spännande att våga sig utanför sin "comfort zone" och våga utmana sig själv med nya motiv, på nya platser. Staden är egentligen en fantastisk plats för de lite annorlunda bilderna. Det gäller bara att hitta dem. 😉
Återigen, tack för att du delar med dig av dina tankar, det är verkligen utvecklande även att ta del av dem. 😊🙏
Skicka en kommentar