Så var det äntligen dags att få årets första längre möte med de underbara storlommarna. Det är på något sätt så oerhört rofyllt att få sitta och betrakta dessa fåglar när de utför sina märkliga rutiner; sover, fiskar, putsar sig eller bara simmar runt och kommunicerar på sitt säregna sätt med varandra. På något sätt så kan jag helt enkelt inte få nog av detta väsen, utan känner hela tiden en hunger efter att få uppleva mer av dessa fantastiska "storlomsstunder".
Kanske är det just för att jag uppskattar detta så mycket som denna mytomspunna och lite märkliga fågel uppslukat mig så totalt och även blivit min absoluta favorit i fågelvärlden!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar