Ensamhet, ja den är ibland självvald och ibland inte självvald, ljus eller mörk. Jag vet att jag tidigare har återkommit till just "ensamhet" här på bloggen. Det är svårt att inte återkomma till detta ord och tankarna kring det med jämna mellanrum. För mig känns det väldigt viktigt att reflektera över just den ljusa och den mörka typen av ensamhet.
När jag ser på bilden så kan jag inte låta bli att tänka om tussilagon/hästhoven på denna bilden kände sig ensam?! För mig är detta en bild som tydligt symboliserar just "ensamhet". Om den är självvald eller inte självvald ensamhet är upp till dig som betraktare att avgöra, kanske ser du på bilden på olika sätt beroende på när du tittar på den och i vilken sinnesstämning du befinner dig!?
6 kommentarer:
Jag ser denna bild mer som ett utanförskap, men också att blomman är den som är stark i sammanhanget. Är den som står upp och som på ngt sätt har segrat mot det svarta och onda. Se bara på hur stolt den är och att den sträcker ut alla sina många "gula strån" mot omvärlden. Man kan även se blommans lite tystare systrar i bakgrunden som vill hänga med i "the flow". De är snart ikapp med sin starka frontfigur....sedan ska de kämpa tillsammans.
Ännu en tänkvärd bild!
Jag precis som du funderar också mycket över just frivillig och ofrivillig ensamhet, jag ha nog kommenterat kring detta här i din blogg också om jag inte minns helt fel. Och visst är det så att man ser olika på bilder i förhållande till både sinnesstämning, livssituation och annat, det är jag ganska övertygad om. Så är det helt klart för mig i allafall. Och visst ser den lilla tussilagon ensam ut då den vänder ryggen till skogen, om det är valt eller inte blir däremot svårare att tolka tycker jag. Det kan ju vara flera orsaker till att man väljer att vara ensam, det kan ju vara en överlevnadsstrategi, ett måste eller för att man inte har något val, så det är ju inte solklart även om den är "vald" då orsaken kan vara av så stor. Intressanta tankar du tar upp. Tack!
Annica - tusen tack för dina tankar om bilden, jag delar dem faktiskt och jag tror du har att fingret ganska exakt på hur jag själv ser bilden och tänkte då jag gjorde den. ;)
Visst är det ensamhet - den ofrivilliga - den som vi inte självmant väljer och som precis som du skriver är ett utanförskap. Tack för att du tog dig tid att dela dina tankar om bilden, uppskattas mycket och jag tycker att det är roligt att du tycker att bilden är tänkvärd! =)
Lena - Visst har du kommenterat kring ensamhet (frivillig och ofrivillig) tidigare. Det är något jag kommer tillbaka till och tycker är intressant att göra bilder kring, men också för att jag tror att det är viktigt att påminna om och något vi ska tänka på så att det inte drabbar någon. För mig symboliserar den en ofrivillig ensamhet, där den står ensam mitt i allt mörker. Men ingen tolkning är fel och mycket kan sannolikt ha att göra med sinnesstämning och livssituation, precis som du skriver, men också sådant man grubblar över av en eller annan anledning. Tusen tack för din kommentar och dina tankar Lena! =)
Alltid ett intressant ämne om du frågar mig. Greta Garbo sa en gång ” I never said, "I want to be alone." I only said, "I want to be let alone! There is all the difference.” Jag kan relatera till just det där.
Jag väljer oftast ensamheten då den (för mig) är en trygghet. Märker också att jag drar mig undan mer idag - även om jag genom livet alltid varit introvert - så är jag om än mer introvert idag, det är min rättighet att få vara ensam. Däremot kan jag välja stunder då jag är social, även om det gör mig trött efteråt. Sen har jag blivit sårad många gånger, när man släppt in människor inpå livet så har de försvunnit efter ett tag, när man till slut öppnat upp sig och delat med sig av sig själv - sånt sårar och de människorna har jag lämnat bakom mig idag.
Stark bild och dessutom i svv 👌🏽 /Malin
Malin - Jag kan bara hålla med citatet du lägger fram här från Greta Garbo. Det är sannerligen en riktigt stor skillnad. ;)
Ja, ett behov av att vara ifred har jag också. Ibland så känns det skönt, men ibland kan jag även känna tvärt om. För mycket av vare sig det ena eller det andra är inget bra tror jag. Men man ska lyssna på signalerna inifrån och agera efter dem. Det tror jag är klokt och nyckeln till att man blir en harmonisk människa. Ibland kanske man såklart får göra avsteg, då det helt enkelt inte går att vara ensam.
Roligt att du tycker bilden är stark Malin och visst är det snyggt med svartvitt! ;)
Skicka en kommentar