söndag 26 juli 2020

Granbarkborrens spår...

En bild på en plats där granbarkborren härjat fritt här i Kolmårdsskogen. Tyvärr finns det gott om sådana platser efter de gångna årens varma somrar. På de här platserna står träden tätt och många av dessa platser är också monokulturer med endast en sorts träd, i detta fallet granskog. En ganska vemodig bild om jag får säga min mening, men i förödelsen finns ändå en skönhet på något märkligt sätt...


2 kommentarer:

Lena sa...

Jag håller med om att det finns något vackert trots allt i dessa tomma grenar, ett slags vemod om ändå har en historia värd att berättas. Det blir en viss stämning tycker jag, om att inget är för evigt.

Mårten Lundgren sa...

Så är det, inget är för evigt. Men det är väldigt tråkigt att det blivit så här med våra skogar. Träden dör ju faktiskt och dessa skogar är verkligen vemodiga att vandra i. Vi får hoppas att det löser sig och blir ändring på dessa monokulturer med granar. Tusen tack för din kommentar Lena! ;)