Ett gäng gräsänder blir matade, vilket gör att de slåss om att placera sig så strategiskt som bara går framför den person som kastar mat till dem.
söndag 15 mars 2020
lördag 14 mars 2020
Jag ser ljuset!
En bild som efter jag gjort den talade starkt till mig och jag visste precis vad jag såg då jag tittade på den. I samma ögonblick som jag gjorde bilden såg jag även detta, hur ljuset föll in på den vita och näst intill änglalika sångsvanen...
”Skorpan Lejonhjärta”, sa Jonatan, ”är du rädd?”
”Nej … jo, men jag gör det ändå, jag gör det nu … och sen blir jag aldrig mera rädd.”
”Jag ser ljuset! ... Jonatan, Nagilima! ... jag ser ljuset! ... Jag ser ljuset!”
ur Bröderna Lejonhjärta
fredag 13 mars 2020
Vintertecken...
Även om vintern inte varit något vidare denna säsongen vad det gäller snö och kyla, så har vi ändå haft våra dagar då vintern faktiskt velat hävda sin existens. Mycket tyder dock på att vintern i skrivande stund håller på att släppa taget om oss och istället övergå till en varm och skön vårsäsong istället. En säsong som jag tycker mycket om och jag sedan länge väntat på.
Vi har dock haft några härliga stunder av vinterstämning under några få korta perioder här i Kolmården. Här är några bilder från dessa vinterstunder...
Vi har dock haft några härliga stunder av vinterstämning under några få korta perioder här i Kolmården. Här är några bilder från dessa vinterstunder...
torsdag 12 mars 2020
Reportage om mig i senaste VillaNytt!
I det allra senaste VillaNytt-numret finns ett reportage om mig och mitt fotograferande...
VillaNytt kontaktade mig och ville göra ett reportage om mitt fotograferande. Någon som en läsare hade tipsat dem om, kanske är det någon av er här på bloggen som tipsat om detta? I så fall vill jag bara säga STORT TACK!
VillaNytt kontaktade mig och ville göra ett reportage om mitt fotograferande. Någon som en läsare hade tipsat dem om, kanske är det någon av er här på bloggen som tipsat om detta? I så fall vill jag bara säga STORT TACK!
Älgkalvarna i den första vårsolen...
På en höjd, mitt ute på ett gammalt kalhygge ligger två stycken älgkalvar och solar sig i den första värmande vårsolen...
onsdag 11 mars 2020
Måleriska tranor...
En bild på nejdens första tranpar som synes går på ett fält och letar mat mellan de töande snöfläckarna. Tyckte att det var intressant att istället för att göra en dokumentär bild försöka få till en bild med en lite mer målerisk känsla...
Månen, eken och venus...
I skymningen visar sig både månen och venus på det blåfärgade himlavalvet, samtidigt som den gamla knotiga eken sträcker sig upp mot skyn...
tisdag 10 mars 2020
måndag 9 mars 2020
Rådjursbocken...
Den ståtliga rådjursbocken vänder sig hastigt om för att se vad det är som låter bakom honom där inne i skogen...
söndag 8 mars 2020
Ett riktigt mästerverk!
Min vän Malin Ellisdotter har här i början av året kommit ut med en bok tillsammans med en den spanska poeten Jose Yebra. En bok som bär namnet ”Scientific boredom for dystopian soldiers”. Samarbetet mellan Jose och Malin är fantastiskt fint i denna bok och jag vill här skriva några ord om mina intryck av detta mästerverk.
Redan när jag tog upp boken första gången så kändes den väldigt välgjord och andades kvalitet. Efter att ha bläddrat igenom den snabbt en första gång så kan jag inte bara bekräfta detta utan finner även att trycket är utomordentligt fint och hela boken känns därmed riktigt välgjord och genomarbetad in i minsta detalj.
Nu har jag haft denna bok under några veckors tid och då också hunnit med att titta i den flera gånger om och om igen. Det gick ganska snabbt att bekanta sig med boken, då den är väldigt logiskt uppbyggd. Boken är nämligen uppbyggd med en av Malins bilder, som sedan följs av Joses text, både på engelska och spanska. Även om Joses texter är väldigt välskrivna, så är det bilden som greppar tag i mig och får mig att vilja fördjupa mig i texten. Kanske beror detta på mitt genuina intresse för bilder, vad vet jag?! Det är sannerligen ingen nackdel att bokens bilder är i svartvitt, Malins bilder upplevs på något sätt därmed starkare och mer träffsäkra till Joses texter genom detta tycker jag.
En bild och text som verkligen grep tag i mig mycket hårt var ”Soil”, vars bild är ett trasigt ansikte som stirrar mig rätt i ögonen då jag tittar på bilden. Joses text till är också stark och får mig att känna både sorg och vemod. Våld och misshandel kan kännas avlägset för mig, men kan vara en annan människas vardag att bli utsatt för. Allt finns här, rädsla, vemod, smärta, ångest, ilska m.m. starkt och mycket bra, vilket fantastiskt samarbete!
Även texten ”Lake” fick mig att stanna till lite extra, då bilden grep tag i mig och jag sedan barnsben känt en samhörighet med vatten. En stark bild och en text som får mig att fundera och reflektera. Ännu ett exempel på ett otroligt bra samarbete mellan en mästerlig fotograf och en briljant poet.
Boken är full av liknande samarbeten, där bild och text får mig att verkligen stanna upp och fundera och reflektera. På något sätt tror jag att det är precis så här det blir när bild och text samspelar och ger betraktaren det bästa av två världar!? Just detta göra också att boken aldrig kommer bli en dammig hyllvärmare, utan något som jag gång på gång kommer att komma tillbaka till med nya ögon, för att inspireras och beröras av igen och igen och igen… För mig blir det därför enkelt, jag kommer placera denna bok bland mina andra dyrgripar i bokhyllan som jag känner lite extra för, för det är den här boken verkligen värd – ett rent mästerverk!
För dig som är intresserad av den här boken så går den enklast att köpa genom att du kontaktar Malin Ellisdotter. Den ska enligt uppgift även gå att beställa från Spanien. Boken heter ”Scientific boredom for dystopian soldiers” och är utgiven av Más Madera i Spanien och har ISBN: 978-84-120536-6-1
lördag 7 mars 2020
fredag 6 mars 2020
De gamla husens välbevarade historia...
Tre svartvita bilder från vår svenska landsbygd. Bilderna är tagna på tre helt olika platser rent geografiskt.
Hus och deras historia slutar aldrig att fascinera mig. En gång ett "residens" för någon, med tiden har detta ändrats och många står idag oanvända eller helt öde.
Tänk om väggarna ändå kunde berätta om vad för spännande händelser som ägt rum både i, men även utanför husen...
Hus och deras historia slutar aldrig att fascinera mig. En gång ett "residens" för någon, med tiden har detta ändrats och många står idag oanvända eller helt öde.
Tänk om väggarna ändå kunde berätta om vad för spännande händelser som ägt rum både i, men även utanför husen...
Labels:
landskap,
Mullsjö,
svartvitt,
Tylöskogen,
ödehus
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
























