I den svaga morgonsolen som letar sig ned mellan de väldiga tallarna, går det en älg och äter av all sly som växt upp mellan alla träd. För att nå fram till de allra godaste bitarna av slyn sträcker älgen på sig och får en lång, lång hals. Vid tillfället då jag gör den här bilden ser det precis ut som att hon ler. Ett lite udda, men väldigt stämningsfullt älgmöte i den fina vårmorgonen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar