Klipporna, havet och gamla minnen...

Lukten av tång, havets ljud och vindens sus ger en sådan otrolig frihetskänsla. En känsla jag förknippar med semesterdagarna då jag var liten pojke. Med vinden i håret och jackans dragkedja uppdragen till hakan kan jag bara inte låta bli att stå vid strandkanten med min kamera och njuta av naturens skönhet och återuppleva de gamla minnena. Vid den här platsen har jag faktiskt varit för många, många år sedan, då jag bara var en liten pojke. Som många platser där havet är en del av platsen, är det sannerligen rogivande att höra vågorna slå in över klapperstensstranden gång efter gång. Samma sak fascinerade mig även som liten pojke. Precis som förr tänker jag också som vuxen att varje våg som slår in över stranden nog ändå var lite större än den förra. Den här platsen gör på något märkligt sätt att dåtid och nutid flätas samman på ett behagligt och fint sätt.

Hovs hallar är på många sätt en spännande och fascinerande plats att vara vid och uppleva. För den som gillar att fotografera landskap är kanske platsen ännu mer uppskattad? Visar här fram ytterligare några bilder från denna fantastiska plats på Bjärehalvön...