Något överraskad, men ändå beredd lyfte jag kameran sakta och skulle precis till att trycka på avtryckaren, då två av örnarna lyfte och flög iväg. De hade sett mig, skit också!
Precis då jag tyst för mig själv skulle utbrista "typiskt" tyst för mig själv så fick jag se att en havsörn satt kvar och tittade på mig med sin skarpa och arga blick.
Under flera minuter kunder jag studera denna mäktiga fågel och även göra några bilder på den. Där satt denna mäktiga fågel ensam kvar på isen, övergiven av sina vänner...
4 kommentarer:
Ah, vilka bilder!! Fantastisk möte och vilken tur du hade att en satt kvar. Bild nr 2 är helt klart min favorit. Grattis!
Tusen tack för fina ord Lena! :)
Ja, jag hade sannerligen tur att örnen satt kvar. Roligt att du hittade en favorit i serien. Tack och bock för att du skrev en kommentar. ;)
Ett härligt möte förstår jag, och fina speglingar blev det också!
Tusen tack för fina ord och din kommentar Jan-Olov!
Visst var det ett härligt möte. ;)
Skicka en kommentar