Personligen har jag lärt mig tycka allt mer och mer om den här månaden. Visst är dagarna korta och ibland till och med så mörka, att man funderar över om det verkligen varit dag eller inte. Men ändå finns där ett ljus!
Novemberljuset får mig att se motiv överallt. Dimman och det dova, lite mystiska ljuset gör att färger framstår i en klarare lyster och tar fram en helt annan palett av starkare och mer intensiva färger (om man nu fotar i färg vill säga).
Något annat jag gillar är trädskeletten, som nu när löven fallit står där som knotiga och taggiga vålnader i dimman. Tillsammans med stillheten ger detta verkligen november en spännande, annorlunda karaktär som månad och en tid på året jag absolut inte kan tänka mig att vara utan...
2 kommentarer:
Kan bara hålla med dig, älskar november med det låga ljuset som kan ge både otroligt varma och kalla toner beroende på väder. Och som sagt dessa trädskelett och dimman. För att inte tala om isen som lägger sig lite här och där.
Den första bilden var underbar, men också den fjärde fastnade jag i. Nåt med de där ensamma trädstammarna på kalhyggen som tilltalar.
Tusen tack för dina tankar om bilderna Lena. Jätte-roligt att höra att det finns fler som tycker om November månad. Jag började nästan tro att de flesta hatade månaden och mer eller mindre vill stryka den ur kalendern. STORT TACK för att du tog dig tid att skriva en kommentar till inlägget. :)
Skicka en kommentar