Precis i det fina, röd-orangea kvällsljuset möter jag räven. Det börjar med att det höga fjolårsgräset rör sig. Genom kikaren så noterar jag att det verkar vara något som rör sig i det. Jag bestämmer mig för att slå mig ned på platsen och vänta. Att vänta är naturfotografens allra bästa vän. Jag tror knappast att det finns några andra personer som är så skickliga på att göra just ingenting en längre tid.
Tillslut kommer räven fram ur gräset och bestämmer sig för att jaga på det stora öppna fältet. Jag sitter blick stilla och väntar på rätt ögonblick att göra bilden. När räven efter några misslyckade jaktförsök ställer sig och stirrar in i solen höjer jag kameran och gör bilden här i inlägget. Ett riktigt vackert ögonblick som bara måste förevigas...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar