Det är alltid så spännande att få möta den "stora grå ugglan". En fågel med minst sagt en egen karaktär och ett starkt och säreget ansiktsuttryck. På något sätt nästan lite mänsklig, om det nu går att vara det som fågel? Lappugglan är i mitt tycke nästan som den där sagougglan som fanns i sagorna man hörde när man var barn.
Jag är säker på att de som någon gång fått förmånen att möta den "stora grå ugglan" ute i skogen, tveklöst skulle stämma in i att det var ett minst sagt starkt möte.
Här är några bilder från ett väldigt fint möte med lappugglan jag hade för en tid sedan, långt in i de Östgötska skogarna, under de tidiga morgontimmarna. Det blå morgonljuset ger helt klart bilderna karaktär i min smak...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar