Ljuset försvinner mer och mer och jag tänker att det denna eftermiddag inte blev något strömstaremöte. Plötsligt hör jag ett välbekant ljud och ser ett ljust streck komma flygande precis över vattnet i bäckfåran. Det är strömstaren som kommer och landar på en sten bara några meter ifrån mig. Jösses, säger jag till mig själv, nu har du minst sagt tur!
Att strömstaren kommer så här pass nära hör knappast till det vanliga. På stenen sitter den och putsar sig en stund, innan den byter hållning och ställer sig och spanar ut över bäcken. Eftermiddagen blev verkligen till något fantastiskt. Äntligen fick jag möjlighet att fota denna fantastiska lilla fågel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar