Jag känner mig utstuderad och iakttagen, då jag försiktigt vandrar fram på den lilla stigen. Aktsamt sneglar jag upp mot grenverket och ser då ett par små, gula ögon studera mig. Inne i en äldre del av Kolmårdsskogen sitter hon - sparvugglan!
Noga följer hennes blick mig då jag tyst går stigen fram bredvid den gamla eken. Samtidigt som hennes blick följer mig noga, vajar hänglaven och hasseln aktsamt i den svaga vinden. Allt är så fint och så stämningsfullt; skogen, ljuset, ljuden, ja, hela upplevelsen! Mötet är på något sätt så perfekt och fulländat det nästan bara kan bli om jag hade kunnat regissera alltihopa själv. Men detta är naturen som visar upp sig från sin allra bästa sida.
Jag blir minst sagt hänförd av att få möta den lilla sparvugglan i denna vackra del av Kolmårdsskogen - "den gamla skogen"...
2 kommentarer:
Och där sitter den, på precis rätt plats! Finfin bild Mårten! :)
Får jag peta lite, även här? Hade beskurit bilden till höger för att få bort den större blå fläcken och sedan litegrann i överkant - bara för att inget ska störa sparvugglan i bilden.
Tack så jätte-mycket för din kommentar Terje! 😊🙏👍
Skicka en kommentar