På det plöjda höstfältet rusar en älgtjur fram med sina väldiga kliv. Leran skvätter då och då runt de stora klövarna och pälsen på den stora tjuren är precis blöt. Sannolikt en effekt av den stora, varma kroppen i den kalla höstluften. Min närvaro tycks inte påverka tjuren det minsta, då siktet tydligt är inställt på älgkon som står en bit längre bort. Ett magnifik möte med den stora älgtjuren i brunsttid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar