I samband med att kväll blir till natt mötte jag denna lilla fälthare på en liten äng. Trotts min närvaro så satt hon helt stilla och åt. Efter en stund var nog gräset lite godare längre bort, då hon hoppade iväg bort på ängen...
Underbara varelser dessa harar, gillar nog bilden där hon skuttar iväg bäst, kanske för att just det där skuttandet är en så stor del av att vara just hare.
4 kommentarer:
Underbara varelser dessa harar, gillar nog bilden där hon skuttar iväg bäst, kanske för att just det där skuttandet är en så stor del av att vara just hare.
Ljuvligt vackra och berättande bilder!
Lena - Tack så mycket för din kommentar och dina tankar! ;)
Rörelsen gör något speciellt med bilden, det kan jag hålla med om.
Susanne - Tusen tack och vad roligt att du tycker det! ;)
Skicka en kommentar