En tidig, kylig vårmorgon hade jag turen att få möta en utter. Precis då jag befann mig intill en liten bäck hörde jag plötsligt hur något plaskade i bäcken och blev såklart nyfiken. Nere i det kolsvarta och kalla bäckvattnet for en utter omkring i jakt på något. En liten fisk eller kanske en padda, jag hann faktiskt aldrig riktigt uppfatta vad det var. Plötsligt satt han bara där en lite bit framför mig och tuggade på något. Ett helt magiskt möte med uttern som satt och åt på sitt byte i det blå morgonljuset...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar