söndag 20 februari 2022

Allt för bilden!

Så var det dags igen, ännu ett rödlistat djur har fått sätta livet till för att några fotografer skulle ha möjlighet att göra sina närgångna drömbilder…

Under den senaste månaden har det vistats en slaguggla vid en plats som heter Silverfallet, lite nordväst om Skövde i Västergötland. Som vanligt när det blir känt att en uggla är stationär på en plats, samlas fågelskådare och fotografer i stora mängder. Människor vallfärdar långväga för att få en skymt av den för den här breddgraden sällsynta ugglan. Enligt rykten har det till och med rest fotografer och skådare ända från Danmark. För en del räcker det dock inte med att titta på slagugglan i kikaren eller genom teleobjektivet, de gör allt för att komma nära och göra de närbilder som de drömt om under en längre tid eller kanske till och med under hela sitt liv. 

Att beträda en ugglas jaktmark är förenat med att skrämma undan de gnagare som är primärfödan för en uggla. Eftersom att denna slaguggla aldrig fick något lugn eller möjlighet att jaga ordentligt rapporterades det via sociala medier att slagugglan vid Silverfallet den 17 februari 2022 fångats in av viltrehabiliterare. Detta på grund av att ugglan var i en allt för dålig kondition för att kunna klara sig i det vilda.

Det är verkligen med nedstämdhet jag författar den här artikeln, för jag tycker att det uppriktigt sagt är så otroligt sorgligt att människor inte kan uppföra sig med en större respekt för naturen och dess invånare. Så sent som den 16 april 2020 publicerade jag en artikel om hederskodex på min blogg, som sedan även kom att publiceras på Fotosidan.se. Den handlade just om detta fenomen, utifrån mina egna upplevelser och iakttagelser ute i skog och mark genom åren. Nu har det alltså hänt igen, fotografer har näst intill jagat ihjäl en rödlistad art, för att få göra sina närbilder. Även fast sociala medier svämmar över av artporträtt på både slagugglor, lappugglor, berguvar och andra sällsynta fåglar. Vad är det egentligen som gör att en fotograf tror att hans/hennes bilder är så betydelsefulla att det är värt att störa och jaga ett djur på det här sättet? Vilken rätt har egentligen en fotograf att aktivt utsätta ett djur för denna press och stress? Jag har genom åren funderat mycket på detta och för mig känns det naturligt att ge naturens invånare det utrymmet som de behöver för att inte bli störda. Hur jag än vänder och vrider på detta, kan jag bara inte förstå hur det kan bli såhär!

Paradoxalt nog svämmas nu sociala medier över av bilder på denna slaguggla från Silverfallet, där hyllningar och lovord över bilderna avlöser varandra i kommentarsfälten. Visst är bilderna många gånger väldigt fina, men vad har priset för dessa bilder egentligen varit? Efter att ha letat runt lite, hittar jag inga kommentarer som tar upp problematiken eller som ifrågasätter hur de närgångna bilderna egentligen har gjorts. Inte ens nu när det blivit känt att slagugglan inte klarade sig, då den en tid efter infångandet faktiskt avled. 

Kanske är all hänsynslöshet mot naturens invånare ett resultat av att det hela tiden tillkommer nya fotografer, att man som fotograf ständigt pressas av att uppdatera sina sidor på sociala medier med bättre och bättre bilder? Eller kanske vill tävla i en fototävling med en framstående placering som resultat? Oavsett tycker jag det därför är mycket märkligt att den här frågan inte är uppe för diskussion oftare. Hur kan vi göra fina bilder i naturen, samtidigt som vi visar naturen och dess invånare den hänsyns som de behöver, för att det inte ska ske incidenter som med slagugglan vid Silverfallet.

Jag har uppmärksammat att det nu finns bilder på Silverfallets slaguggla runt om på sociala medier gjorda av naturfotografer och skådare som tillhör organisationer, vars syfte är att verka för vårt gemensamma naturarv, äkthet, ärlighet och står upp för professionalism inom naturfotografin. För medlemmarna i dessa organisationer förutsatte jag att det vara givet att visa hänsyn för vår natur och dess invånare. Det kan dock inte bli mer uppenbart att dessa fotografer genom sin närvaro och sitt agerande, indirekt har bidragit till att en rödlistad uggla nu har dött! Hur denna logik går ihop övergår mitt förstånd.

För att inte göra denna artikel alldeles för svart och vit, vill jag såklart tillägga att det även fanns skådare och fotografer som vid sitt besök vid Silverfallet visade slagugglan den hänsyn som fodrades för att dess födosökande inte skulle störas. All heder till dessa personer som valde att låta ugglan komma till dem och inte tvärt om. Vi behöver bli fler som agerar med hänsyn mot naturen och inte sätter sig själva i första rummet. De egna drömmarna får ibland stå tillbaka för att naturen inte tillåter att de blir sanna. Naturens krav går alltid före de egna bilderna!

Jag tänker nu runda av denna artikel på precis samma sätt som jag gjorde med min tidigare artikel ”Jakten på den perfekta djurbilden…”; Jag kommer aldrig att störa naturen till förmån för mitt eget bildskapande, utan kommer alltid att välja att ta ett steg bakåt om det krävs. Mina bilder kommer därmed aldrig att göras på bekostnad av naturen eller dess invånare. Kommer jag en dag att göra närbilder på ett djur, så är det för att djuret valt att komma nära mig och inte tvärt om. För mig kommer alltid naturen och dess invånare att förbli överordnade mitt eget bildskapande, jag är trotts allt en främmande besökare i deras hem…


4 kommentarer:

Terje sa...

Jag håller helt med dig i detta Mårten! Hoppas det kan bli en diskussion bland andra naturfotografer i detta känsliga ämne! 👍

Anonym sa...

Tragiskt oavsett orsak till att Lappugglan avled, men utan att vara insatt i fallet så är det nog det mest troliga som du skriver. Gillar hur du så fint sammanfattar i sista meningen " en främmande besökare i deras hem… "
och som du också påpekar i texten att djuren skall komma till dig och det gör de eller iaf närmare om man vistats länge nog hos dem och visat dem respekt.
I annat fall får man skaffa längre optik eller croppa bilderna.
Viktig text och artikel som du skrivit.

/Christer K

Mårten Lundgren sa...

Terje - ja, det är verkligen ett känsligt ämne som jag hoppas kan få komma upp till ytan för att våra djur inte skall fara illa. Tusen tack för din kommentar! 🙏
Nu finns artikeln även på Fotosidan.se:
https://www.fotosidan.se/cldoc/debatt/allt-for-bilden.htm

Mårten Lundgren sa...

Christer - Tusen tack för att du tog dig tid att kommentera artikeln här i bloggen. 😊🙏
Ja, att jaga runt djuren är ingen betjänt av. Allra minst djuren. Jag håller helt och hållet med dig - visst är det djuren som skall komma närmare. I annat fall är det längre brännvidd som gäller. Naturen och dess krav går alltid först och framför allt före min egen bild.
Roligt att läsa att du tycker att artikeln har ett viktigt innehåll och jag hoppas på en debatt som gör att vi kommer att få se en förändring av det hänsynslösa agerandet på sikt.👍