Men så i en liten glänta ligger ett litet rådjur precis stilla och sover. Är hon död?
Nej, hon rör öronen lite i mellan åt, men är annars alldeles stilla. I denna glänta har hon funnit ro att sova och vila upp sig. Makalöst vackert och en upplevelse som verkligen berör långt in i hjärtat. Så oskyldigt, så sårbart...
4 kommentarer:
Oj så näpet och andäktigt, mycket fin bild och vilken ynnest att få stå där och kika. Jag antar att du glömde andas?
Hehe, ja näst intill glömde jag att andas när jag hade chansen att få göra den här bilden. ;)
Att få uppleva rådjuren på det här sättet och komma så nära inpå är utan tvekan inte bara ett privilegium, utan även mycket speciell upplevelse. Önskar och hoppas att fler kan få ta del av detta. =)
Tusen tack för din kommentar Lena!
Detta är väl en av dina bästa bilder, vill jag nog påstå! Har gått bakåt i bloggen för att njuta av dina fantastiska och personliga rådjursbilder. :)
Terje - ja, så är det kanske. Detta mötet var väldigt speciellt då allt var så tyst. Vad roligt att läsa att du är och botaniserar bland mina bilder/inlägg här i bloggen. Jag känner mig verkligen hedrad ska du veta. Tusen tack för dina kommentarer och vad roligt att du gillar den här bilden. ;)
Skicka en kommentar