I den stilla och klar-rosa/lila höstkvällen gav rådjursgeten mig en sista välmenande blick, innan hon vände sig om och försvann in i skogen i skydd om mörkret och den snart stundande natten...
Stort tack Malin för din fina kommentar! Jag måste säga att jag helt och håller med dig om uttryck och vemod. Mötet var något speciellt, så stillsamt, rofyllt och vackert på något sätt... ;)
Ljuset påminner mig om sommaren. Dessa rosa-lila toner tillsammans med uttrycket hos rådjuret ger en känsla av ögonblick. En sekund, sedan var allt över...?! Förgängligheten, det där allvaret och den tjusning som man kan uppleva när man befinner sig i nuet.
Precis, ett ganska hastigt möte i höstkvällens starka färgspel, denna kväll likt en sommarkväll. Håller med dig om dina tankar om förgänglighet Gustav. Tack för du tog dig tid och skrev en kommentar! ;)
4 kommentarer:
Sagolikt ljus! En bild med ett stänk av vemod... Vackert och fint uttryck hos rådjuret också.
Stort tack Malin för din fina kommentar!
Jag måste säga att jag helt och håller med dig om uttryck och vemod. Mötet var något speciellt, så stillsamt, rofyllt och vackert på något sätt... ;)
Ljuset påminner mig om sommaren. Dessa rosa-lila toner tillsammans med uttrycket hos rådjuret ger en känsla av ögonblick. En sekund, sedan var allt över...?! Förgängligheten, det där allvaret och den tjusning som man kan uppleva när man befinner sig i nuet.
Precis, ett ganska hastigt möte i höstkvällens starka färgspel, denna kväll likt en sommarkväll. Håller med dig om dina tankar om förgänglighet Gustav. Tack för du tog dig tid och skrev en kommentar! ;)
Skicka en kommentar