2014-12-28

Ett första möte

Trots den bittra kylan under gårdagen, var jag ute en sväng i skogen. Vinterskogen är här nu med vita granar, snöbelagd is på sjöarna och ett fint vitt täcke på marken. Den här dagen var en riktigt klar, kall vinterdag med strålande solsken, precis så där som man bara vill att en vinterdag ska vara. 

Efter lite korvgrillning började det skymma och på skoj härmade jag sparvugglans läte. Efter några rop fick jag plötsligt svar inifrån skogen. Rätt vad det var så satt det en liten, liten fågel och ropade i ett träd precis framför mig. Helt plötsligt hade jag fått mitt under så lång tid efterlängtade möte med sparvugglan. Snabbt åkte kameran upp och gjorde några bilder på denna lilla krabat, där den satt i trädet. Då och då passade den på att göra små utfall mot mig och även byta träd. Kanske trodde den att jag var en mycket större sparvuggla som försökte ta över reviret?!

Med ett leende på läpparna kunde jag nu återvända hem. Nu hade jag äntligen fått se den lille sparvugglan. Vilken lycka!


På vägen tillbaka till bilen var det precis stjärnklart och månen lyste upp landskapet. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att stanna till vid en sjö och göra några bilder
 på det vackra snölandskapet.









10 kommentarer:

  1. Härlig upplevelse förstår jag,inte dåligt att lyckas med nåt sånt.Just ugglor är nåt jag saknar i mitt arkiv,men man kanske skulle prova med lite lockrop...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog inte så jätte-mycket bilder på ugglor heller i arkivet. Men mäktigast var nog ändå upplevelsen att få möta denna lilla fågel. Så vacker och så liten. Att prova med lockrop tycker jag du ska göra Jan-Olov! ;)
      Tack för din fina kommentar!

      Radera
  2. Tänk att skoj kan ta fram ett sådant vackert och spännande fotomotiv ur skogens mörka djup, det är faktiskt inte dumt alls. Känner så väl igen hur man med ett leende på läpparna återvänder hem efter ett sådant möte, kanske mest av allt av upplevelsen i sig, mer än själva bilderna. I det här fallet måste jag framhålla att just bilderna är fantastiskt bra, det var ju nära på beckmörkt ute, och ändå fick du så fina bilder, imponerande. Tycker du varvat vyerna från sjön, med måne och stjärnhimmel, på ett mycket fint sätt med dina bilder av sparvugglan. Noterar hur månljuset skapar reflektioner i snön på isen, som blir en slags spegling av stjärnhimlen, mycket effektfullt :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din fina kommentar Gustav och vad roligt att du tycker bilderna på sparvugglan blev så bra! :)
      Visst är det reflektioner från månljuset och stjärnhimlen du ser i snön. Det blir som en spegling, en härlig effekt tycker jag också!

      Radera
  3. Snyggt! Härlig stjärnhimmel på den sista bilden. Den kanske bara kände sig ensam och ville ha lite sällskap.... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det ha varit... även om jag aldrig känner mig ensam i skogen så kan du mycket väl ha rätt. ;)
      Roligt att du gillar stjärnhimlen Hannes, stort tack för din kommentar!

      Radera
  4. Alltså ugglan, inte stjärnhimlen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstod att du menade ugglan och inte stjärnhimlen, även om den säkert också kan känna sig lite avlägsen och ensam ibland. ;)

      Radera
  5. Det var en häftig upplevelse att få vara med om . Mycket fina bilder på ugglan och stjärnbilden på slutet vittnar om en köldslagen kväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en köldslagen eftermiddag/kväll. Men jag är rätt säker på att detta var en händelse som vi kommer att komma ihåg länge. :)
      Tack för din kommentar Jocke och vad roligt att du gillade bilderna på sparvugglan.

      Radera