Älgmötet i dimman...

I dimman framträder plötsligt en stor och majestätisk gestalt - det är skogens konung som vågat sig ut från skogen. På det dimmiga fältet står han nu och spanar ut över det vidsträckta fältet. Det blå ljuset är dominerande i sommarnatten och jag njuter verkligen av mitt fantastiska möte. Älgens silhuett står stundtals helt stilla och spanar, men då och då böjer han ned huvudet för att äta lite av den goda rapsen.

Även om det inte är första gången som jag möter en älg i dimma, så är det på något sätt just det här som får mig att bli så otroligt glad. Det är en syn och ett tillfälle jag verkligen lever för att få fotografera...

Soluppgång över det fuktiga landskapet...

Det är verkligen fantastiskt vilka vackra morgnar vi har haft en tid nu. Jag har blivit rejält bortskämd med dimma och fantastiska färger i samband med soluppgången på morgonen. Idag visar jag fram en bild från just en sådan morgon, där den varma solen riktigt tränger igenom dimman och fukten ute på fälten. På något sätt är det så vackert med den fuktiga och "daggiga" spindelnäten på det här fältet som just i år står i träda. Givetvis kunde jag inte låta bli att göra en bild på detta magiskt vackra landskap...

Spejaren...

På en liten klipphäll sitter en tofsvipa och spanar ut över slättlandskapet, precis nedanför skogen. Det är verkligen inte ofta som jag får möjligheten att möta denna bedårande fågel såhär nära eller på det här sättet. Den här gången hade jag verkligen tur, då denna klipphäll verkar vara lite av en favoritplats att sitta och spana på. Oftast brukar dessa fåglar höras eller synas då de gör sin luftakrobatik över slätterna här på Östergötlands slättlandskap...

I den täta dimman...

Försiktigt reser sig solen över trädtopparna och lyser med full kraft ned genom den täta dimman. I samma ögonblick förvandlas ljuset till orange, istället för blått som det var strax innan. I dimman syns plötsligt två kronhjortar som vandrar omkring i den höga säden. Ett fullkomligt magiskt ögonblick att få sed dessa ståtliga hjortar som silhuetter i den täta dimman och i detta fantastiska ljus...

Tärnorna och bytet...

I djurens värld handlar allt om att överleva och bytet blir därmed en viktig del i överlevnadsprocessen. Att inte ha något byte är trots allt detsamma som att inte ha någon mat. Att klara sig utan mat är praktiskt taget omöjligt.

En varm och solig sommardag var jag vid havet för att bada. På den här platsen var det inte bara mycket människor, utan också mycket tärnor (fisktärnor). Tärnorna flög fram och tillbaka längs strandkanten för att hitta sig ett byte. När en tärna äntligen dykt ned och fångat en liten fisk för att sedan landa på en liten kobbe, såg hon inte att det redan satt en annan tärna där. Det hann dock aldrig bli något slagsmål om bytet, även om tärnan som redan satt på kobben gjorde sig beredd att knycka bytet för tärnan som kom flygande med det.

En väjningsmanöver och det hela var löst. Situationen blev ändå aningen dråplig, men riktigt bra för mig som satt beredd med kameran för att fota tärnorna...

Dimmiga morgnar...

Efter de varma dagarna kommer det alltid dimmiga morgnar, då temperaturen sjunkit under natten. Den här bilden gjorde jag på några stora gamla ekar en tidig morgon här i juli. Några ringduvor satt så fint i den gamla ekens krona och spanade ut över det dimmiga landskapet...

Snokmötet...

I det spegelblanka sjön kommer plötsligt en snok sakta simmande mot mig. När den närmar sig strandkanten där jag sitter saktar den in lite för att iaktta mig. Kanske ser jag lite farlig ut med mitt teleobjektiv som jag vid det här laget riktat mot den för att göra några bilder? Efter att den glidit förbi mig tar den snabbt fart igen och simmar vidare längs strandkanten.

Snokar är spännande att möta tycker jag, då jag inte känner minsta rädsla för dem. Däremot visar jag dem såklart respekt och vill inte skrämma dem om jag kan undvika. Jag upplever snoken som en väldigt nyfiket djur och ett djur som hellre tar till flykten än försöker att konfrontera faran.

Snoken rörde sig verkligen fint och smidigt på det spegelblanka vattenytan. En riktig lycka att få möta denna fina orm denna sommarmorgon och dessutom så nära...

Kornfältet i gryningen...

Sommarnattens mörker håller sakta på att försvinna, då morgonsolen sakta, sakta höjer sig över trädtopparna och lyser ned på de vidsträckta sädesfälten. Jag har alltid fascinerats av kornfälten, som med sina långa strån ser så otroligt inbjudande och mjukt ut. Naturligtvis är de långa stråna sannolikt ganska så stickiga, men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av dess sädesfält.

I gryningen, då dimslöjorna ligger täta över fältet och daggen tynger kornaxen, blir landskapet så stilla och vackert, inte minst i det röd-orangea morgonljuset som bildas i samband med att solen går upp i den täta dimman...

Några fler bilder på hornuggleungarna...

Idag kan jag inte låta bli att visa fram några fler bilder på de söta hornuggleungarna som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Trädet är de små uggleungarnas "borg", här känner de sig trygga i den tryckande sommarhettan. Här bland löv och grenar syns de knappt och ingen kommer heller åt dem.

Ibland var det putsning för att göra sig fin, men också putsning av klorna. Därefter var det inte svårt att bli trött, gäspa för att sedan somna. För ugglor är dagarna tiden på dygnet då det är vila i schemat. Alltid lika fascinerande att få betrakta dem och se vad de gör för något...

Sommarnatt, älvdans och älgtjur...

Ute på det vidsträckta fältet där älvorna dansar för fullt, står en älgtjur och spanar. Den goda rapsen som växer här ute på fältet lockar ut skogens konung i sommarnatten. En fantastiskt stämningsfullt möte får jag i den härliga sommarnatten...

Havsörnen har landat...

På en liten ö av lera har en havsörn landat mitt i det vidsträckta kärret. Här sitter han och spanar ut över våtmarken i hopp om att få syn på en gräsand eller någonting annat ätbart. Givetvis kan jag inte låta bli att göra bilden på den majestätiska havsörnen, när jag försiktigt smyger förbi i strandkanten...

Sångsvansmamma med unge...

I den mörka skogstjärnen simmar en sångsvansmamma med sin lilla unge. Helt klart ett vackert möte och inte minst en fantastisk syn att få se dem skrida fram på det svarta vattnet. Samtidigt som de sakta rör sig fram över det kolsvarta vattnet, blänker och nästan bländar mig de sagolika näckrosorna i det starka solljuset...

Varma sommarnätter...

Idag visar jag fram en bild på hur vacker Kolmårdsskogen är i samband med solens uppgång, en varm och tryckande sommardag. Älvorna dansar över det spegelblanka vattnet, tills solen stiger och skingrar älvornas dans över sjön. Det guldfärgade ljuset ger naturen en nästintill magisk stämning och den tryckande värmen kommer direkt i samband med solens varm strålar. Även om det är varmt och ibland outhärdligt, vad vore sommaren utan dessa fantastiska dagar?

Sovande hackspettsunge...

Tidigt på morgonen sitter den lilla hackspettsungen och sover i skogen. Givetvis kan jag inte låta bli att göra bilden då jag ser hur den lilla hackspettsungen kisar med sina ögon. En bild som på något sätt talar om att också fåglarna behöver sömn för att orka med sina intensiva dagar. Kanske inte minst nu, då det är så himla varma dagar?

Råbocksmötet i sommarnatten...

Mitt i sommarnatten, då alla ligger och sover (i alla fall nästan alla) har jag tur att få möta den ståtliga råbocken. Han vandrar ståtligt och försiktigt i det höga gräset. Mötet blir riktigt fint och han hinner till och med passerar mig, innan han vänder sig om och jag kan gör bilden. Det lilla extra i bilden blir blåklinten som kommer med på högra sidan i sidan i bilden...

Bävermöte...

Att vara ute en stilla och klar sommarnatt är något riktigt speciellt. I mitt fall också det jag i vintermörkret riktigt längtar efter. Även om temperaturen kan sjunka och vara under tio grader dessa morgnar, så är de ändå något alldeles, alldeles extra. Luften är klar och djuren är i princip i rörelse överallt.

En natt för några dagar sedan då jag var ute, hade jag lyckan att få möta en bäver som kom och simmade förbi mig där jag satt vid strandkanten i mörkret. Nästan helt ljudlöst passerade hon förbi mig, medan jag satt och fotograferade i det vackra sommarnattsljuset...

Råggeten...

I sommarnattens skira ljus sticker en rågets nyfikna silhuett upp ur rågfältet. I mitt huvud blir detta en bild på en nyfiken råg-get och inget annat...

Spindelnät överallt...

I en gammal granskog där jag passerar frekvent finns det spindelnät överallt mellan granarnas spretiga grenar. Jag hör också en liten rödhake ropa sitt lockläte på den här platsen. Det slår verkligen inte fel en enda gånga, utan varje gång jag passerar genom den här granskogen så hör jag den lilla fågeln locka. I det skira morgonljuset ser jag spindelnätet skimra och plötsligt sitter rödhaken bakom nätet och "knäpper". Blixtsnabbt gör jag bilden här i inlägget. En lite annorlunda, men i mitt tycke - en riktigt spännande bild på det vackra spindelnätet, med den lilla rödhaken i bakgrunden...

Silhuetten av en fälthare...

På en smal liten skogsväg, mellan skuggor och starkt solljuset sitter en liten fälthare och spanar. En utmanande bild att göra på många sätt. Inte bara för att haren kan bli rädd och springa sin väg, utan för att få den lilla harsilhuetten i rätt del av bilden och i ljuset så att den framträder. Givetvis är det med fältharen som med alla djur - det är roligt att få möta dem där ute i vildmarken...

Hornuggleungar...

I kronan på ett träd, där de var väl skyddade från både rovdjur och det starka solljuset, satt två små hornuggleungar och vilade sig. Nyfikna, men reserverade, är de rätt orden som beskriver dessa små uggleungar. De följde mig noga med blicken då jag rörde mig, även om det ibland gick att blunda lite och slumra några minuter. Det var ingen tvekan om att dessa två små "dunbollar" inte var något annat än ena riktiga nattsuddare, precis som ugglor ska vara...

Älgtjur i försommarnatten...

I försommarnatten står en älgtjur och spanar ute på ett fält. I samband med att det börjar skymma lite, vandrar älgarna ut på sädesfältet för att äta av den färska och goda växtligheten.

Plötsligt står han bara där framför mig och ser sig lite oroligt omkring. Älgtjurarna är ofta försiktiga och tar inga onödiga risker, då väntar de hellre med att äta tills de känner sig helt säkra. Precis som många gånger tidigare blev detta ett riktigt stämningsfullt och härligt älgmöte...

Duellen i kvällssolens sken...

I den brinnande kvällssolen gör två rådjur upp. Med huvudena mot varandra stångas de och mäter därmed vem som är starkast och därmed vinnare. Till en början ser det ut som två råbockar som gör upp, men efter en stund inser jag att det ena rådjuret faktiskt saknar horn och därmed är en råget.

Efter en stunds stångande i kvällsljuset har rådbocken och rågeten äntligen gjort upp och går därmed åt skilda håll. Därmed är en spännande duellen i kvällssolen över...

Ute på slätten...

Idag visar jag fram en svartvit bild från den Östgötska landsbygden (Östgötaslätten) - från en varm sommardag. Det är avsaknaden av just de här varma och härliga dagarna som gjorde att jag valde just den här bilden för dagens inlägg. I flera dagar har regnet öst ned här och fotomöjligheterna har därför varit aningen begränsade. Nu hoppas jag på att vädret snart ställer om och att vi får några varma sommardagar igen...

Det kliar så...

Plötsligt dyker en av alla rågetter upp precis intill vårt hus. Med sig har hon det allra käraste - sitt kid. Det höga gräset utanför verkar väldigt gott och både rågeten och kidet kan inte låta bli att äta av det. Plötsligt börjar det lilla kidet att klia sig frenetiskt. Något gör att det kliar i hela ansiktet. Naturfotografen i mig väcks till liv och jag kan såklart inte låta bli att föreviga ögonblicket...

Rävmöte i vinterkyla...

Idag visar jag fram en bild på en räv jag hade tur att möta sent i vintras. Den här räven jagade för full fart på det vidsträckta fältet tidigt på morgonen. Rävar är verkligen spännande djur att studera, inte bara för att de är så otroligt vackra, utan även för deras egenhet och säregna beteenden. 

Den här räven jagade sork på ett fält och sprang därför fram och tillbaka. Sedan satt hon och spejade ned i hålorna och när sorken kikade ut så gjorde hon ett utfall och försökte att fånga den. Stundtals hade hon god lycka och fick sig ett litet skrovmål.

Det är ändå något alldeles extra att få möta räven såhär på vintern. Rävens långa vinterpäls tycker jag gör dem till "urräven", precis som de alltid såg ut i sagorna när jag var en liten pojke...

Kattuggla i vårkvällen...

En sen vårkväll väljer hon att visa sig för mig - kattugglehonan. På en stadig gren intill stammen på en gammal al sitter hon och spejar med sina kolsvarta ögon. Med sin spräckliga fjäderdräkt går hon knappt att upptäcka där hon sitter. Hennes blick är både intensiv och djup då hon uppmärksamt ser sig omkring. Plötsligt slänger hon sig ut från trädet och försvinner ljudlöst bort i skogen. Detta blev till en riktigt härlig vårkväll här i Kolmårdsskogen...

Rödglada på låg höjd...

En vacker försommarkväll sitter jag ute i trädgården hos min bror i södra Småland. Det är kalas, då min bror fyllt år den här dag. Plötsligt när vi alla sitter äter av den goda födelsedagstårtan håller jag på att sätta tuggan i halsen. En silhuett glider förbi oss på den klarblå himlen. Jag kan inte låta bli, utan greppar objektivet och får några bilder på den jagande rödgladan som glider förbi oss på låg höjd.

Det här är en rovfågel en östgöte som jag verkligen njuter av då jag får se den, men som man i södra delarna av landet knappt ens lyfter blicken för att titta på. I södra Sverige är den nämligen mycket vanlig, vilket den ännu inte är i Östergötland.

Jag är så nöjd! Den här gången fick jag verkligen ett riktigt fint möte med en av landets allra vackraste rovfåglar (i alla fall i mitt tycke) som var i full fart med att jaga över de vidsträckta åkerfälten...

Härmsångarmötet...

På en gren ovanför mitt huvud sitter denna sångare och sjunger ljudligt. Härmsångaren har jag aldrig tidigare sett, men dock hört mycket berättelser om. Så intensiv och spännande sång har jag heller aldrig tidigare hört i vår svenska natur. Det var riktigt mäktigt att få uppleva denna anonyma härmsångare och kanske ännu mäktigare att få fotografera den när den sitter och sjunger...

Vätterns dramatiska strand i svartvitt...

Visar idag fram en bild på den branta och klippiga stranden längs Vätterns östra strand, i det stämningsfulla kvällsljuset. På något sätt så tycker jag verkligen att den här typen av natur är något alldeles extra. Kanske för att jag har starka band till just havet och sjöar?

Bilden blir verkligen bra i svartvitt, då klipporna nästintill också är i dessa kulörer. Branterna, med nästan lodräta stup ned i det mörka vattnet gör naturen oerhört dramatisk och spännande...

Uttermöte i det blå morgonljuset...

En tidig, kylig vårmorgon hade jag turen att få möta en utter. Precis då jag befann mig intill en liten bäck hörde jag plötsligt hur något plaskade i bäcken och blev såklart nyfiken. Nere i det kolsvarta och kalla bäckvattnet for en utter omkring i jakt på något. En liten fisk eller kanske en padda, jag hann faktiskt aldrig riktigt uppfatta vad det var. Plötsligt satt han bara där en lite bit framför mig och tuggade på något. Ett helt magiskt möte med uttern som satt och åt på sitt byte i det blå morgonljuset...

Möte med den bruna kärrhöken...

Något sveper snabbt förbi ute över vassen och försvinner lika fort. Plötsligt seglar det upp igen precis över vasstrånas toppar. Den bruna kärrhöken återkommer alltid till sin jaktmark och den här gången har jag tur, då hon inte verkar se mig. Hon ryttlar i några sekunder innan hon sveps iväg av vinden. Jag hann med att få några bilder på den vackra kärrhöken. Några magiska ögonblick blev det ändå med denna vackra rovfågel, innan hon fortsatte vidare bort över det väldiga "vasshavet"...